As a result of the Covid-19 pandemic, society was facing major changes. To slow down the spread of infection, restrictions were introduced that forced people to work and study digitally from home. This essay examines the mental state of lecturers and students, and whether they have a positive or negative attitude toward distance education. The purpose is to create an in-depth understanding of the effects of distance education on individuals’ interactions, which have arisen as a result of the pandemic. The research questions the study is based on are about what the existing research says about what effects distance education has on people’s social interactions and the quality of education. The study is based on a systematic literature review where the results are based on previous research. A total of 22 scientific articles were selected that were considered relevant based on the purpose of the study. The empiric is presented through four different perspectives in a results section which is then analyzed with the help of concepts from George Herbert Mead and Georg Simmel. The essay shows that there are divided opinions about how distance education works as a teaching method. Some believe that distance learning gives more freedom, and facilities and is more comfortable. While others think it is lonely and feel isolated from society. The results of the study indicate that how individuals choose to accept and adapt to the new society, determines what effects it has on the new teaching method. It is all about a new way of shaping identity. / Till följd av pandemin Covid-19 ställdes samhället inför stora förändringar. För att bromsa smittspridningen infördes restriktioner som tvingar människor till att arbeta och studera på distans. Denna uppsats undersöker lektorers och studenters mående, samt om de har en positiv eller negativ inställning till distansundervisning. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för vilka effekter distansundervisningen har för individers interaktioner, som uppkommit till följd av pandemin. Forskningsfrågorna studien utgår från handlar om vad den befintliga forskningen säger om vilka effekter distansundervisningen har för människors sociala interaktioner samt för utbildningskvalitén. Studien utgår från en systematisk litteraturstudie där resultatet grundar sig i tidigare forskning. Totalt valdes 22 vetenskapliga artiklar efter utvalda teman. Empirin presenteras genom fyra olika perspektiv i ett resultatavsnitt som därefter analyseras med hjälp av begrepp från George Herbert Mead och Georg Simmel. Uppsatsen visar att det finns delade åsikter om hur distansundervisning fungerar som undervisningsmetod. En del anser att distansundervisning ger mer frihet och är mer bekvämt. Medan andra känner sig ensamma och isolerade från samhället. Studiens resultat indikerar på att hur individer väljer att acceptera och anpassa sig till det nya samhället, avgör vilka effekter det får på den nya undervisningsmetoden. Allt handlar om ett nytt sätt att forma identitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-100376 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Karlström, Louise, Sernbrant, Bianca |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds