Sweden is going through a period of urbanization that has led to a deficit of housing, office space and public buildings. The ability for municipalities’ to enact their urban development plans has at the same time been curtailed compared to 30 years ago. The municipalities are more dependent on the market and on cooperation with private actors than before. In this study a new phenomenon in Swedish urban development is studied: large scale and long-term private-public partnerships between a municipality and one or two private actors. The study is performed through a case study of an agreement between Stockholm city and a private company in the meatpacking district of Stockholm and of an agreement between Huddinge municipality and a private company in Flemingsberg. The motivations for the collaborations, the goals of the municipalities and the private actors, their strategies and changes in institutional settings are studied. The research has been conducted through document studies and interview with officials from the municipalities and corporations. The result is analyzed by applying a theoretical framework where the motives and strategies are investigated in relation to how they navigate three different dilemmas in planning: (1) the tension between a demand or a supply led urban development, (2) between a closed and open notion of time and space, and (3) between specific or general regulations. The projects relation to risk and uncertainty is also studied. The institutional changes are studied through a framework developed from the new institutional theory where actions and decisions in the urban development process is analysed through the perspective of how institutional norms on three hierarchical levels is forming the urban development practice. The result shows that the studied cooperation mainly is motivated by the need to enhance implementation of the plans and to handle risks. The goal of the companies is to secure their future values by acting as an area developer. To reach these goals a more open notion of time and space and a more flexible regulatory framework is deployed. The consequence is that the municipalities transfer more responsibility to the private actors and that the municipalities at the same time take on a responsibility to create a market situation that makes the corporation provide public amenities through their business model. One conclusion is that planning is performed through the market and that the public actors have to be market-sensitive. The other conclusion is that planning has evolved in to a practice of planning through contracts. / Sverige är inne i en period av urbanisering med brist på bostäder, kontor och offentliga lokaler som följd. Samtidigt ser kommunernas möjligheter att genomföra sina stadsutvecklingsplaner annorlunda ut idag jämfört med 30 år sedan. Kommunerna är mer beroende av marknaden och samarbeten med privata aktörer. Denna studie studerar ett fenomen som uppstått de senaste åren: stora och långsiktiga samverkansprojekt mellan privata fastighetsbolag och kommuner. Genom en fallstudie av samarbetet mellan Atrium Ljungberg och Stockholms stad i Slakthusområdet och samarbetet mellan Fabege och Huddinge kommun i Flemingsberg studeras vad som motiverar dessa samarbeten, vilka mål aktörerna vill uppnå, vilka strategier de använder och vilka institutionella konsekvenser detta får. Med utgångspunkt i forskningen om hur den offentliga styrningen har förändrats mot större beroende av nätverk och kontrakt, om samverkan och privat-offentlig partnerskap och den svenska stadsutvecklingsmodellen har fallen studerats genom intervjuer med tjänstemän och bolagsrepresentanter samt dokumentstudier. Resultatet har analyserats genom att applicera ett teoretiskt ramverk där motiven och strategierna studerats utifrån hur de hanterar tre dilemman i planeringen: utbudsstyrd eller efterfrågansstyrd planering, öppen eller specifik rums- och tidsuppfattning och precisa eller generella regleringar. Samt hur de förhåller sig till risk och osäkerhet. De institutionella förändringarna studeras utifrån ett nyinstitutionellt ramverk: där handlade och beslut i planeringsprocessen betraktas utifrån tre hierarkiska nivåer av institutionella normer som begränsar och formar stadsutvecklingspraktiken. Resultaten visar att dessa samarbeten i huvudsak motiveras för att skapa genomförandekraft i stadsutvecklingen, möjliggöra en utveckling av kommersiella lokaler och kultur samt att hantera risker. Bolagens mål är att kunna säkra värden genom att agera områdesutvecklare. För att nå dessa mål appliceras en öppen rums- och tidsuppfattning och flexiblare regleringar där projekten styrs genom samarbetet. Det får till konsekvens att kommunerna för över större ansvar för helheten till de privata aktörerna och samtidigt tar på sig ett ansvar för att skapa en marknadssituation där bolagen kan leverera allmänna nyttigheter genom sin affärsmodell. En av slutsatsen är att dessa fall utgör exempel på hur planering i högre grad drivs genom marknaden och att kommunen därför måste vara känsliga för hur marknaden kan användas för att uppnå sina mål. En annan av studiens slutsatser är att planering i allt högre grad har utvecklats mot en slags planering genom kontrakt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-263742 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Antman Debels, Felix |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19675 |
Page generated in 0.0027 seconds