Syfte: Att beskriva och analysera sjuksköterskors kunskap, användning av och inställning till avledning som en smärtlindrande omvårdnadsmetod vid procedursmärta hos barn. Metod: Fyrtioen sjuksköterskor, varav sexton specialistutbildade, från tre olika pediatriska slutenvårdsavdelningar besvarade en enkät som sedan analyserades med hjälp av innehållsanalys samt i statistikprogrammet SPSS där t-tester och Spearman’s rangkorrelationskoefficient beräknats. Resultat: En stor andel utav sjuksköterskorna hade hört talas om avledning och använde sig regelbundet av metoden. Två tredjedelar, främst specialistutbildade, hade hög kunskap kring avledning och ansåg sig använda metoden i hög utsträckning. Flertalet, främst specialistutbildade, var positivt inställda till metoden. Specialistutbildade sjuksköterskor hade högre kännedom och kunskap än grundutbildade sjuksköterskor. Ett samband fanns mellan positiv inställning till avledning och hög användning av metoden. Slutsats: De flesta sjuksköterskorna kände till avledning, men kunskapsnivån var dock inte lika hög. Deltagarnas självrapporterade användning utav avledning var hög, men fler observationsstudier behövs kring ämnet. Trots att flertalet var positiva till avledning fanns ett antal sjuksköterskor som var negativa till metoden och för att höja sjuksköterskors kunskapsnivå och inställning till avledning bör man belysa och implementera de forskningsresultat som finns till klinisk verksamhet. / Aim: To describe and analyze nurses’ knowledge, use of and attitudes towards distraction therapy as an analgesic nursing method during procedural pain in children. Method: Forty-one nurses, including sixteen pediatric nurse specialists, from three different pediatric wards completed a questionnaire which was analyzed using content analysis and the statistical program SPSS where t-tests and Spearman's rank correlation coefficient was calculated. Results: A large proportion of the nurses had heard of distraction therapy and used it regularly in their practice. Two thirds of the participants, mostly pediatric nurse specialists, had a high level of knowledge about the distraction therapy and reported that they used the method to a large extent. The majority, primarily pediatric specialists, had a positive attitude toward the method. Pediatric nurse specialists had higher awareness and knowledge than regular nurses. A correlation was found between positive attitude to distraction therapy and high use of the method. Conclusion: Most nurses had a high awareness about distraction therapy, but the level of knowledge was not as high. The participants self-reported use of distraction therapy was high, but there is a need of further observational studies regarding the subject. Although a majority were positive toward distraction therapy, a number of nurses had a negative attitude toward the method and to increase nurses’ knowledge and attitudes current research results should be emphasized and implemented into clinical practice.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-155063 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Baldesten, Jasmin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds