Den 20 januari 2017 tillträdde Donald Trump som USA:s 45e president. Redan under valkampanjen, som Trump gick in i som en politisk outsider, såg vi en ny kommunikationsstil träda i kraft som enligt Enli (2017) bättre kan beskrivas som amatörism. Språket var rakt, direkt och ofiltrerat och tog ett stort kliv ifrån den traditionella politiska kommunikationen. Trumps huvudsakliga kommunikationsplattform är den sociala mediesajten Twitter där han kommunicerar frekvent och monologiskt med sin publik. Genom sin kontroversiella kommunikationsstil som väckt en global debatt kan Trumps kommunikation enligt Davis (2013) liknas vid propaganda från andra världskriget. Denna studie tar genom en kvalitativ innehållsanalys ett grepp om propagandans definition enligt olika teoretiska perspektiv och har därefter för avsikt att analysera Trumps kommunikation på Twitter ur ett propagandaperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om det går att härleda Donald Trumps kommunikation på Twitter till klassisk propaganda från 1937, samt att även belysa genom vilka element detta görs utifrån frågeställningarna: ”Hur kan Donald Trumps twitterinlägg förstås utifrån ett propagandaperspektiv?” Samt ”Vilka likheter/skillnader finns det mellan Trumps twitterinlägg och klassisk propaganda från 1937?”. Till grund för analysen ligger The Institute for Propaganda Analysis, (IPA) sju klassiska propagandaordningar från 1937 vilka utgörs av punkterna: name-calling, glittering generalities, transfer, testimonial, plain folks, och bandwagon (Institute for Propaganda Analysis, 1937) samt Jacques Elluls teori om olika former av propaganda. För att analysera textmaterialet från Twitter användes en hermeneutisk textanalys som grundar sig i läran om läsning och tolkning. Det insamlade datamaterialet är ett urval från Trumps twitterkonto, @real_DonaldTrump, och kom att bestå av 300 tweets under perioden 20 januari – 20 mars 2017 med motivet att denna period representerar Trumps första dagar som USA:s president vilket därmed innebär att en ny politisk kommunikation tog sin början. Genom att analysera samt tolka Donald Trumps twitterinlägg ur IPA:s propagandaordningar framkom tillslut ett resultat som innebar att denna studie avslöjar att två tredjedelar av Donald Trumps tweets kunde tolkas ur IPA:s propagandaordningar. Slutsatsen är således att Donald Trumps kommunikation, trots nya högteknologiska hjälpmedel, kan tolkas ur och liknas vid ett klassiskt propagandaperspektiv som går hela 80 år tillbaka i tiden och kategoriserar därigenom in sig vid Elluls politiska samt horisontella propaganda. / January 20th 2017, Donald Trump was inaugurated as the 45th president of the United States of America. Since the start of the campaign, where President Trump entered as a political wild-card, he skillfully displayed a way of communicating never before seen at this level of politics. This style of communicating is according to Enli (2017) better described as unprofessional. The unfiltered, direct and straight-forward language was far from the traditional political environment historically utilized in presidential campaigns. Trumps primary platform for communicating with the surrounding world is the social media site Twitter, where his frequent one-way messages can benefit from the structure of the chosen interface. Davis (2013) connects Trumps controversial way of communicating to the propaganda of World War 2. This study will by qualitative content analysis, research the definition of propaganda from different theoretical perspectives and purpose as an analysis of Trumps communication through Twitter as propaganda. The objective of this study is to define if President Trump’s communicative strategy via Twitter is a derivate from the propaganda of 1937 and also emphasize from what elements this is done by answering the following: “How can Donald Trump’s tweets be interpreted from the perspective of propaganda? What are the similarities/differences that link President Trump’s tweets to classic propaganda from 1937 and if yes, what are these specific similarities?” The analysis is based upon The Institute for Propaganda Analysis (IPA) seven orders of classic propaganda from 1937; name-calling, glittering generalities, transfer, testimonial, plain folks, card stacking and bandwagon (Sproule, 1997 s.129ff) and Jacques Elluls theory of propaganda in different forms. A hermeneutical text analysis, coming from the research of reading and interpreting, was the tool used for the twitter text analysis. The collection of data is extractions from President Donald Trump’s twitter account, @real_DonaldTrump, and consists of 300 tweets submitted between January 20th and March 20th of 2017. This timespan was intentionally chosen in order to target the early days of Donald Trump’s presidency and the dawn of this new way of political communication. The analysis and interpretation of the selected twitter submissions show that 2/3 of them lies within the orders of propaganda defined by IPA. This concludes that President Trumps communication, despite new technological resources, can be interpreted as and compared to classic propaganda spanning 80 years back in time and thereby categorizes as Elluls political and horizontal propaganda.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-66688 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Segerström, Lina |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.2169 seconds