Priset för anläggningstransporter har under de senaste åtta åren ökat kraftigt. Dessa transporter är en stor och betydelsefull del för byggföretagen, och Skanska Sverige AB köper anläggningstransporter för cirka 1 miljard kronor per år. På grund av den kraftiga prisökningen samt att Skanska har sett stor potential av effektiviseringar inom anläggningstransporter har de startat projektet ”Effektivare Anläggningstransporter”. Ett mål med projektet var att minska kostnaderna för anläggningstransporter genom effektiviseringar. Detta arbete har genererat en kraftig sänkning av antalet leverantörer samt att enhetliga avtal med dessa leverantörer har tecknats. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett nationellt arbetssätt för att förbättra Skanskas samarbete med leverantörer av anläggningstransporter. I byggbranschen ser alla projekt olika ut. Varje byggprojekt fungerar som ett eget litet företag vilket medför att byggbranschen är en decentraliserad bransch. Inom varje projekt finns det en produktionschef samt produktionspersonal. Det är produktionschefen som ansvarar för allt från ekonomi och tidsplanering till beställning av transporter och övrigt material. Idag sker alla beställningar av transporter via telefon och oftast samma dag som transporterna behövs eller i bästa fall dagen innan. Anpassning till ny teknik i transportbranschen sker långsamt och än idag är det oftast handskrivna följesedlar. För att hitta effektiviseringar har Skanska påbörjat ett effektiviseringsarbete med sina ramavtalsleverantörer. Detta innebär att Skanska ska ha utvecklingsmöten med dessa leverantörer två gånger per år för att diskutera fram effektiviseringsåtgärder. Effektiviseringsarbetet har stannat av på grund av omorganisationer i Skanska samt den rådande lågkonjunkturen. Det är detta effektiviseringsarbete som ska utvärderas och förbättras i detta examensarbete. Denna studie genomfördes med hjälp av ett antal intervjuer där det framkom att största problemet var att det inte fanns någon ansvarig på lokal nivå för att driva effektiviseringsarbetet. Några andra problem som upptäcktes var att det inte fanns något uttalat mål med utvecklingsmötena samt att det inte fanns något mätbart uppföljningssystem som visade utvecklingen. För att lösa dessa problem studerades teori om organisationer och kultur, gruppdynamik, inköp, relationer samt prestationsmätning. Alla är eniga om att effektiviseringsarbetet är viktigt och bör fortsätta men det krävs dock vissa förändringar. Genom bättre planering och bättre intern kommunikation kan samarbetet med Skanskas leverantörer förbättras. För att hitta effektiviseringsåtgärder bör utvecklingsmötena ha tydliga mål. Det krävs även en person på lokal nivå som ansvarar för att mötena blir av och att effektiviseringsidéer förs vidare till inköpsavdelningen. Det allra viktigaste är att inköpsavdelningen ska kunna mäta och följa upp effektiviseringsarbetet. Detta kommer att kunna ske med hjälp av den modell som presenteras i slutet av denna rapport. Modellen kommer att lösa de problem som denna studie har uppmärksammat och är konstruerad på ett sätt så att modellen är enkel att använda.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-5453 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Jakobsson, Maria, Kortfält, Anna |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds