Arbetsmiljöverket gav år 2009 kommun K anmärkning för bristande rutiner beträffande årlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete från HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom området och har eftersträvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, även om sjukfrånvaron har bedömts som låg. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom äldreomsorgens verksamhet i kommun K. Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vårdbiträden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjänstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatsträffar på den operativa nivån och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande återkopplingar. Med interaktiv och fenomenologisk forskningsansats har organisationens nuläge och förändring analyserats. Genom ett gemensamt lärande mellan forskare och praktiker har metoderna också haft en katalyserande effekt i en tid när behov av organisationsutveckling har funnits, samtidigt som den har fungerat som stöd för de enhetschefer som har velat uppnå förbättrade förutsättningar för sitt ledarskap. Studien visar att tillämpningen av rutinerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet brister inom äldreomsorgens verksamhet i kommun K. Vidare framkommer att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte är betraktat som en strategiskt viktig fråga inom socialförvaltningen, vilket leder till brister i den psykosociala arbetsmiljön på operativ nivå. Enligt den teoretiska modellen avseende psykosociala faktorer i arbetslivet, utvecklad av Stressforskningsinstitutet i Stockholm i samarbete med Siegrist, brister det i modellens samtliga dimensioner för enhetscheferna på operativ nivå, som genom arbetskraven kan orsaka stressymptom och ohälsa. Studien visar att arbetsplatsträffarna som forum mellan enhetscheferna och vårdpersonalen i kommun K inte följer Sveriges Kommuner och Landsting’s samarbetsavtal FAS 05’s intentioner för verksamhetsutveckling. Av studien framkommer även att ledarskapet som enhetscheferna bedriver har effekt på vårdpersonalens arbetsmiljö och kvalitetsutvecklingsarbetet gentemot vårdtagarna. Rutinerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras om organisationen skapar en kultur och ett arbetsklimat som stimulerar till ett innovativt lärande och uppmuntrar värderingar som gör att medarbetarna vill och kan engagera sig i en kontinuerlig förändringsprocess. Genom att medarbetarnas erfarenheter i samband med arbetsplatsträffarna kanaliseras och bearbetas i verksamheten kan organisationens inneboende förmåga utvecklas och ett återkommande förbättringsarbete kan uppstå, med positiva effekter på arbetsmiljö, kvalitet och verksamhetens effektivitet. Ett förändringskompetent och utvecklingsinriktat ledarskap är förutsättningen för det. / The Swedish Work Environment Authority gave in 2009 complaints about deficiencies in practices in the systematic work environment at the Municipality K, which led to a municipality wide training in best practice work environment, initiated from the HR department. The HR department in the Municipality K wanted to see improvements in the way the various Administrations perform their routines in the field of work environment. The Municipality also desired an overall better result of efforts related to the work environment, even if the sick leave has been considered as low. The purpose of this study has been to investigate how the practices of the systematic work environment can be improved and how it can be integrated into the daily operations in collaboration with quality development work in the home-care operation in the Municipality K. The material has been 15 unit managers with operational responsibility for approximately 30-45 employees (care staff) per unit, all of whom have worked under the Swedish Social Services Act within home-care. The methods in the study have been to observe four workplace meetings and to conduct four focus group interviews at the operational level with subsequent feedbacks. With interactive and phenomenological research approach, the organization's present situation and change has been analyzed. Through a joint learning between researcher and practitioner, the methods have had a catalytic effect as well, in a time when organizational development was needed. They also served as support for managers who wanted to achieve improved conditions for their leadership. The study has revealed deficiencies in application of practices in the systematic work environment in the home-care operation in Municipality K. Furthermore, it is found that the work environment is not considered as a strategic issue in the Social Administration, which has led to deficiencies in the way environment work is carried out at the operational level. According to the theoretical model developed by the Stress Research Institute at the Stockholm University in cooperation with Siegrist, the unit managers do not perform in line with all dimensions of the model at an operational level. This may cause stress symptoms and illness as a consequence of the work requirements. The study shows that the workplace meetings, as a forum between unit managers and care staff in the Municipality K, do not follow the intentions for development according to the FAS 05 cooperation agreement between The Municipalities and Regions of Sweden. The study also puts forward that the leadership, carried out by the unit managers, has an impact on the outcome regarding the work environment for employees and the quality work in relation to care recipients. The routines in the work environment can be improved if the organization creates a culture and a working climate that stimulate innovative learning and encourage values that make employees want to, and being able to, engage in a continuous process of change. Through channeling and processing the expertise of employees in the workplace meetings at the operational level, the inherent ability in the organization can develop and a recurring change agenda can occur with positive effects on work environment, quality and operational efficiency. A change prone and development oriented leadership is the prerequisite for this.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-106213 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Hedman, Ann |
| Publisher | KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Trita-STH ; 2011:7 |
Page generated in 0.0021 seconds