<p>Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt då</p><p>ungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.</p><p>I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligt</p><p>kallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärdering</p><p>med Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ’skyddstillsyn med samhällstjänst’</p><p>och ’villkorlig dom med samhällstjänst’. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vad</p><p>som har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ”samhällstjänst”. Samtidigt</p><p>ville jag med hjälp av mina frågeställningar och kvalitativa intervjuer belysa hur frivården</p><p>arbetar med denna verkställighet samt hur klienter och frivårdspersonal upplever genomförandet</p><p>av samhällstjänst – som återanpassande eller avskräckande? Slutsatsen kan sägas</p><p>vara att klienterna upplevde verkställigheten mer som återanpassande snarare än avskräckande.</p><p>Vad gäller verkställigheten som sådan finns det tecken som tyder att ju mer beroende vi</p><p>blir av varandra desto större krav på återanpassning snarare än bestraffning och förvaring. I</p><p>analysen har jag applicerat teorier från Norbert Elias, Goffman samt Durkheim.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-639 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Stewart, Johan |
| Publisher | Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds