Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE). Det råder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet. Detta examensarbete har tillkommit i syftet att undersöka styrmedel för att genomföra energieffektiviseringar inom den svenska industrin. Syftet är också att identifiera tänkbara möjligheter och hinder samt ge förslag på åtgärder till förändringar för att förbättra energieffektiviseringsarbetet. Examensarbetet sker också som en del av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) projekt ”Ett energieffektivt samhälle”. Undersökningen bygger på intervjuer med företrädare för företag, intresseorganisationer, myndigheter och andra oberoende aktörer med koppling till industrin. En litteraturstudie över nuvarande styrmedel och dess påverkan på den svenska industrin samt en internationell utblick har gjorts. Programmet för energieffektivisering (PFE), Energikartläggningscheckar (EKC), Miljöbalken, Ekodesign direktivet (ErP), Energi- och koldioxidskatter, Utsläppshandelsystemet (ETS) och Elcertifikatsystemet påverkar energieffektiviseringsarbetet inom industrin. Studien har visat att inget styrmedel har en total genomslagskraft på industrins aktörer. Frivilliga PFE med tydliga ekonomiska incitament och den tvingande ErP med krav på produkt och märkning anses vara ett bra och väl fungerande styrmedel. EKC kan förbättras med större incitament för de deltagande företagen. Miljöbalken kritiseras för tolkningsproblem och utdragna tillståndsprocesser. Industrins konkurrenskraft påverkas negativt av ökade skatter och ETS medan styrmedel som PFE och EKC har en positiv marknadspåverkan. Endast PFE och Miljöbalken har krav på att ett kontinuerligt energiarbete. Inget av de studerade styrmedlen är långsiktigt utformade, då det sker en kontinuerlig förändring av dessa genom antingen tolkning eller tillämpning. Bristfällig kunskap om energieffektiviseringar och den potential som finns för företaget att genomföra arbetet är ett stort hinder. En viktig drivkraft är därför att det finns ett tydligt informationsincitament där det klart framgår vinster med åtgärden dvs. att målet styr medlet. Resursbrister i organisationen, både vad gäller humankapital och av finansiell art, utgör hinder. Den främsta finansiella drivkraften för energieffektiviseringsinvesteringar är att det ger en avkastning på investeringen, vilket i längden bidrar till ett bättre resultat för företaget. Problem med differentierade regler och osäkerheten i att medverka i företagsöverskridande samarbeten är ett hinder. Möjligheten till att erhålla konkurrensfördelar, är den främsta drivkraften till ett utökat effektiviseringsarbete. Snedvridningar av konkurrensen och kortsiktig planering är hinder. En viktig drivkraft till energieffektiviseringslösningar inom energimarknaden är om det ger kostnadseffektiva lösningar för företaget och samhället i stort. Vad som är samhällsekonomiskt lönsamt är dock inte automatiskt företagsekonomiskt lönsamt. Myndigheter och företag behöver tillhandahålla klara och tydliga riktlinjer för energieffektiviseringar och uppföljning av arbetets genomförande samt redovisa vilka samhällsekonomiska och företagsekonomiska vinster som kan erhållas. Myndigheter måste ge stöd till samhällsviktiga investeringar och tillse att dessa inte påverkar konkurrenssituationen på marknaden. Långsiktighet, kostnadseffektivitet, teknikneutralitet samt att legitima aktörer deltar i processen är andra viktiga faktorer. Företag bör se till att den finansiella strukturen anpassas till att prioritera energieffektiviseringsarbetet. Industrin bör eftersträva ett kontinuerligt och långsiktighet effektiviseringsarbete genom att t.ex. lyfta fram nya nyckeltal samt att uppmuntra anställda att vara delaktiga i utvecklingsprocessen. Samarbeten, i form av samproduktion mellan universitet och högskolor, olika forskningsinstitutet, intresseorganisation och de enskilda företagen ska premieras för ökat kunskapsutbyte och minskade kostnader vad gäller effektiviseringsarbetet. Den svenska industrin påverkas således av ett antal styrmedel inom energiområdet. Hinder och drivkrafter kan indikera kravnivåer utifrån vilka konkreta åtgärder kan vidtas, som behövs för ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. Viktigt blir att identifiera möjligheter och hinder samt att föreslå konkreta åtgärder till förändringar inom olika sektorer. Den centrala frågan i denna studie är om styrmedel ska vara utformat som en piska eller morot? Forskningen vad gäller energieffektiviseringar visar på att en kombination av frivilliga, tvingande och ekonomiska styrmedel behövs för en gynnsam utveckling. Aktörer med skilda intressen och förutsättningar kräver en mångfald av åtgärder som både lockar och om nödvändigt pushar aktörerna till energieffektiviseringsarbete. Respondenterna delar denna uppfattning men tillägger att om inte heterogeniteten bland aktörerna uppmärksammas fullt ut finns en fara att energieffektiviseringsarbetet missgynnas när industrin kan komma att utlokalisera till andra delar av världen för att undgå tvingande regler eller pålagor. Således kan följande slutsats dras av det anförda nämligen att den initiala frågan om styrmedel som ”piska eller morot” måste omformuleras till ett konstaterande. För ett effektivt energieffektiviseringsarbete måste både styrmedel i form av piska och morot kombineras och en bredare syn på begreppet energieffektivisering ske. Det viktiga är en anpassning och en väl avvägd kombination av styrmedel för att gynna både energieffektiviseringsarbetet, industrin och samhället i stort. / Our nation is dependent on secure energy supply at competitive prices. Even though energy efficiency tools are available Sweden hasn’t achieved its full potential. The Swedish industry and its energy efficiency is affected by a number of instruments concerning climate and energy, such as energy- and carbon taxes, the European emission trading system (EU ETS) and the Swedish program for energy efficiency (PFE). Optional or obligatory, today there is a difference of opinion concerning the design of energy efficiency instruments. This paper focus on the research of energy efficiency instruments in the industry and to identify potential opportunities, obstacles and give recommendations of actions to improve the energy efficiency. This paper is a part of a project,”Ett energieffektivt samhälle”, initiated by the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA). The research is based on interviews with industry related representatives of companies, associations, government agencies and other independent operators. PFE, EKC, the environmental code, ErP, energy- and carbon taxes, ETS and the Swedish system of electricity certificates, influences the energy efficiency work. None of these instruments have an overall impact on the industry. PFE and ErP are popular instruments but EKC has to improve to be an incentive for the industry. The environmental code is criticized for its interpretation and enforcement. Competitiveness is adversely affected by taxes and ETS in contrary to PFE and EKC. Continuously energy work is only required by PFE and the environmental code. Both authorities and companies have to provide clear guidelines, follow-ups and the gains to be obtained of the energy efficiency work. Authorities have to support critical investments and to avoid interfering with the competition on the market. Long-term planning, cost-effectiveness, technology neutrality and being a legitimate stakeholder is of vital importance. Companies have to provide the financial structure suited for energy efficiency work. They also have to apply a continuous and long-term efficiency work, for example by highlighting new ratios and to encourage employees to participate in the development process. Collaboration in the form of co-production between different universities, institutes, lobby-associations and companies have to be encouraged to improve knowledge exchange and reduced costs. The question is if energy efficiency instruments should be based on “the stick or carrot approach”? Research about energy efficiency shows, that a combination of voluntary, mandatory and economical instruments is absolutely necessary for a favourable development. Parts with different interests and qualifications demands a number of arrangements that both is a “stick and a carrot approach” to a necessary energy efficiency work. Many of the participants in the study underline the importance to address the heterogeneity of the parts otherwise it will disfavour the energy efficiency work when the industry moves abroad. Actually the following conclusion could be made, that the initial question about the “stick or carrot approach” must be put in a different way. About an effective energy efficiency work it’s absolutely necessary to create a combination of both “the stick and the carrot” approach and the wider look on the concept energy efficiency. It’s most important to have a very well done combination and harmonization of the instruments to support the energy efficiency work, the industry and the society at large. / Ett energieffektivt samhälle - delprojekt Industri
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-129509 |
| Date | January 2013 |
| Creators | af Burén, Claës |
| Publisher | KTH, Tillämpad termodynamik och kylteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | EGI, MSC ; 100 |
Page generated in 0.0038 seconds