Det har uppmärksammats en intensifiering av den digitala tekniken, som under senare år tilltagit mer än någonsin (Bassiouni & Hackley, 2014, s. 116). 2017 var det första året då internet utgjorde en övervägande del av alla medieinvesteringar (Larsén, 2018). I följd av internet och sociala mediers utveckling, då digitaliseringen är mer integrerad i samhället än tidigare, finns det fler möjligheter för företag att nå ut till konsumenter. Marknadsföringsverktyget influencer marketing har i takt med digitaliseringens utveckling expanderat, och omsatte 650 miljoner kronor på den svenska marknaden 2017 (Bränström, 2018). Vid användning av influencers lämnar företag över ansvaret till en extern person och företaget har således inte lika stor kontroll över den information och marknadsföring som sker. Det nya medielandskapet är därför mer oförutsägbart (Zahoor & Qureshi, 2017, s. 47). En social plattform är YouTube och är den populäraste videotjänsten för svenskar (Davidsson et al., 2018, s. 74). Influencer marketing har ökat och företag samarbetar med influencers inom YouTube där budskap om produkter sprids genom videoklipp av influencern. Fenomenet kan återkopplas till produktplacering, vilket enligt Russel och Belch (2005, s. 74) handlar om att införliva ett varumärke eller produkt i ett underhållningssammanhang och inte uttryckligen vara en annonsering. I följd marknadsföringslagen är det inte möjligt att helt undvika att nämna att det rör sig om reklam, men det är nära sammankopplat. Produktplacering har tidigare undersökts i stor utsträckning i form av TV (Van Reijmersdal et al., 2009, s. 430) men Eagle och Dahl (2015, s. 614–615) uppmanar forskare att fokusera på produktplacering inom sociala medier och i videos. Zhang och Mao (2016, s. 155) som menar att attityder mot reklamvärdet på sociala medier är ett ständigt utvecklande ämne. Studien har kvalitativt angreppssätt, för att generera en djupare förståelse för vad det är som gör att en viss produktplacering gällande betalda samarbeten på YouTube tas emot med en mer positiv attityd än andra, givet kvinnor i generation Z. Det har i samband med insamling av empiri genomförts åtta intervjuer med kvinnor i generation Z. Den analysmetod som används i studien är teoridriven tematisk analys. Analysdelen är indelad i fem olika teman; informativitet, underhållning, irritation, trovärdighet och reklamens värde vilka härstammar från Ducoffe (1996) där trovärdighet är en variabel som framkommit genom senare studier. I samband med bearbetning av insamlad empiri identifierats ett antal betydelsefulla underteman; Influencerns tydlighet, Ny information, Samarbetets anpassning till videons helhet, Influencerns engagemang, Överdrivna övertalningsförsök, Influencerns faktiska arbete, Konsumentens och influencerns egna erfarenheter, Parasocial relation,Kontinuitet samt Samarbetets produktplacering. Avslutningsvis har den aktuella studien bidragit till en djupare förståelse för kvinnor inom generation Z och deras attityder mot produktplacering inom betalda samarbeten på plattformen YouTube och vilka faktorer som påverkar kvinnornas attityder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-161145 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Hamrén, Linnéa, Rebecca, Ludvigsson Svensson |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds