Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare tolkar begreppet uppehållsrätt när EU-medborgare ansöker om försörjningsstöd. Intersektionellt perspektiv användes för att belysa maktförhållanden mellan socialsekreterare som representatner för svenska myndigheter och klienter med utländsk härkomst. I studien användes domar från svenska förvaltningsrätter som analyserades med kvalitativ diskursanalys. Resultat kategoriserades in i kategorier som rörde socialsekreteres tolkningar av uppehållsrätten, omständigheter avgörande för bedömning av uppehållsrätten och socialsekreterares tolkningar av EU-medborgares rätt till försörjningsstöd. Data om EU-medborgares medborgarskap och kön samlades in för att undersöka deras eventuella påverkan på utfall av ansökan om försörjningsstöd. Analys av resultat visade signifikant inkonsekvens i såväl socialsekreterares tolkningar av uppehållsrätten som i tillämpning av relevanta lagar. EU-medborgares rättigheter till försörjningsstöd nekades på grund av att EU-medborgare bedömdes vara "ekonomiskt icke aktiva personer" eller inte ansågs ha "en verklig möjlighet till att få anställning". Varken EU-medborgares medborgarskap eller kön kunde kopplas till utfall av deras ansökan om försörjningsstöd. / The purpose of this study was to examine how social workers interpret right of residence when EU-citizens apply for social assistance by claiming their residential rights. The intersectional perspective was used as a theoretical approach in order to illustrate power relationship between social workers as representatives for Swedish authorities and clients of foreign origin. Using appeal documents from Swedish administrative courts as a study material and a qualitative discourse analysis as a data collection method the results were classified into categories concerning social workers’ interpretations of right of residence, circumstances considered by social workers as crucial for right of residence and social workers interpretations of EU-citizens’ entitlement to social assistance. Data regarding EU-citizens’ nationalities and gender were collected in order to identify their possible influence on outcome of their applications. Analysis of results identified a significant inconsistency in social workers’ interpretations of right of residence as well as in application of the law. EU-citizens’ entitlement to social assistance was denied on terms of EU-citizens being “economically inactive persons” or not having “a real chance to get an employment”. Neither EU-citizens nationalities nor gender could be linked to outcomes of their applications for social assistance.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-44987 |
| Date | January 1900 |
| Creators | Bartunek, Julia |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/embargoedAccess |
Page generated in 0.0022 seconds