Salonen (2012a) skriver att Sverige är ett av världens rikaste länder där välståndet har ökat. I samma veva som välståndet har ökat har även klyftorna mellan rika och fattiga ökat och därmed har siffran gällande barnfattigdom stigit (Salonen 2012a). Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur fem aktörer inom den ideella sektorn definierar begreppet barnfattigdom. Målet är att identifiera och förstå hur organisationer arbetar med att förbättra barnens livssituation. Våra tre forskningsfrågor är: Hur definierar aktörerna barnfattigdom i sin yrkesroll? Vilka problem kring barnfattigdom har aktörerna identifierat? Hur beskriver aktörerna sitt arbete mot barnfattigdom och på vilket sätt kan de förbättra sitt arbete? Vi har valt att använda oss av empowerment teorin för att våra informanter beskriver att deras arbete till mycket handlar om att stödja och stärka individer som lever i en utsatt situation. Genom detta arbete försöker man skapa en grund för barnens rätt att delta på samma villkor. Den andra teorin vi har valt är organisationsteori som beskriver att organisationer anpassar sig utifrån det omgivningen behöver och intresset av ömsesidiga och kulturella band mellan organisation och omgivning är centralt. Vi har utgått från en kvalitativ vetenskaplig metod där studien är uppbyggd på en empirisk studie grundad på intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio informanter från organisationerna: Rädda Barnen, Majblomman, Svenska kyrkan, Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Frågorna utgick ifrån vilken uppfattning de har kring barnfattigdom i Stockholm och hur deras arbete och problemidentifiering kring barfattigdom såg ut. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att barnfattigdom finns i Stockholm, men dem definierar det på olika sätt. Alla våra informanter upplever många gånger samma problem kring barnfattigdom. De berättar att det finns olika problemområden och lyfter fram den problematik de själva har sett. Våra informanter berättar främst om det utanförskap som uppstår, vidare berättar de även om andra problemområden inom barnfattigdom. De lyfter fram att flera organisationer måste arbeta med påtryckningar och opinionsbildning för att påverka dagens politiker och göra allmänheten medvetna om barnfattigdomen i Sverige. / Salonen (2012a) writes that Sweden is one of the richest countries where the wealth has increased. In the same time while prosperity has increased, the gap between rich and poor people has increased and the figure of child poverty has risen. The study aims to explore and describe how five actors in the nonprofit sector define the definition of child poverty and to identify and understand how organizations are working to improve children's lives. Our three research questions are: How do the actors define child poverty as professionals? What problems around child poverty have the actors identified? How do they describe the work against child poverty and how can they work to improve their work against child poverty? We have chosen to use the theory of empowerment because our informants describe their work about supporting individuals living in a vulnerable situation and are working to enable children to participate on an equal basis by strengthening children. The second theory we have chosen is the organizational theory that describes that the organizations adapt, based on the needs and environment of mutual interest and cultural ties between organization and environment. We have used a qualitative research method in which the study has been based on an empirical study, based on interviews. Our interviews were conducted with ten informants from the organizations: Save the Children, Mayflower, Swedish Church, the Salvation Army and the City Mission. The questions were based on what perception they have about child poverty in Stockholm and how their work and problem identification around child poverty looked like. The result of our study shows that respondents perceive the fact that there exists child poverty in Stockholm, but the definitions vary. Many times all of our informants see the same problems around child poverty. They tell us that there are various problem areas and highlight the problems they have seen themselves. All of our informants tell us about the alienation that occurs, further they explain the other areas of concern about child poverty. They also told us that more organizations need to work with pressure and advocacy to influence today's politicians and make an awareness of child poverty in Sweden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-2219 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Tesfai, Finan, Åkerholm, Michael |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds