Research Questions: • Will a portfolio based on value stocks, on a risk-adjusted basis, outperform a portfolio based on growth stocks on the Stockholm Stock Exchange? • Is the superior strategy able to generate abnormal risk adjusted returns by beating the OMXS in-dex? Purpose: The purpose is to investigate if an investor by purchasing a portfolio based on value stocks will outperform a portfolio based on growth stocks. Furthermore the authors aim to examine if the superior portfolio can beat the OMXS index and create abnormal returns on the Stockholm Stock Exchange. Method: The quantitative research method is used when gathering information. To deter-mine which stocks to include each year between 1993 to 2005 the price-to-book ratio (P/B) is used. Based on this multiple the sample is divided into two extreme groups of low and high P/B companies. These two groups are further divided according to their price-to-earning ratios (P/E). This creates four portfolios, which symbolizes value and growth stocks. Each portfolio’s return is recorded annually during the 12 year period. The returns are risk-adjusted in order to find the superior portfolio. This portfolio is then compared with the OMXS index for the same period to find out whether it has created an abnormal return. Conclusion: The superior and most extreme value portfolio, consisting of stocks with low P/B and low P/E ratios generated a cumulative risk-adjusted return of 1908% between 1993-2005 and beat the most extreme growth portfolio consisting of high P/Bs and high P/Es which generated a negative cumulative return. The superior portfolio was also able to beat the OMXS index during the years of 1993-2005, generating an abnormal risk-adjusted return of 7.77 times that of the OMXS index. / Frågeställningar: • Kommer en portfölj baserad på värdeaktier, på en riskjusterad basis att slå en portfölj baserad på tillväxtaktier på Stockholmsbörsen? • Kan den vinnande strategin skapa en riskjusterad överavkastning över OMXS index? Syfte: Syftet är att undersöka om en investerare, genom att köpa en portfölj baserad på värdeaktier, kan slå en portfölj baserad på tillväxtaktier. Vidare har författarna som mål att undersöka om den vinnande portföljen kan slå OMXS-index och skapa överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Metod: Informationsinsamlingen till uppsatsen har en kvantitativ ansatts som grund. För att avgöra vilka aktier som ska inkluderas i undersökningen mellan åren 1993 till 2005 har författarna använt sig av nyckeltalet aktiekurs över eget kapital (P/B-tal). Med det här nyckeltalet till grund har urvalet delats upp i två extremgrupper, lågt och högt P/B. Dessa två grupper delades upp ytterligare efter dess aktiekurs över vinst (P/E-tal). Detta skapar fyra portföljer som symboliserar värde- och tillväxtaktier. Avkastning på portföljerna mäts årli-gen under 12 år och sedan riskjusteras för att hitta den mest lönsamma portföljen. Denna portfölj jämförs sedan med OMXS-index för samma period för att se om portföljen har skapat överavkastning. Slutsats: Den bästa och mest extrema värdeaktieportföljen som bestod av lågt P/B och lågt P/E skapade en kumulativ riskjusterad avkastning på 1908% och slog den mest extrema tillväxtportföljen som genererade en negativ kumulativ avkastning. Den bästa portföljen slog också OMXS-index under åren 1993 till 2005 och skapade en riskjusterad överavkast-ning på 7.77 gånger OMXS.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-294 |
Date | January 2006 |
Creators | Carlström, Anders, Karlström, Rikard, Sellgren, Jakob |
Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds