För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-150561 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Barkö, Jonas, Godtland, Merete |
| Publisher | Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Tekniska fakulteten, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Tekniska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds