Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: – Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? – Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? – Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte. I resultatet framgår det att lärarna tolkar elevinflytande med att det kan handla om att individanpassa undervisningen utifrån elevens eget intresse och kunskapsnivå i ämnet. Lärarna har en positiv inställning till elevinflytande och de menar bland annat att lärandet stimuleras genom en ökad delaktighet. Resultatet visar också att lärarna ser en koppling mellan elevinflytande och uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Styrdokumenten i bildämnet kunde upplevas som att de öppnade upp för större möjligheter för ett elevinflytande i jämförelse med ett mer teoretiskt ämne. Samtalet ses som en viktig komponent i samband med elevinflytande och det sociala samspelet upplevs som betydelsefullt för lärandet. Analysen visar att utifrån lärarnas beskrivningar kring elevinflytande och demokratifostran att de i undervisningen möjliggör demokratiska arbetsformer där eleverna kan lära sig demokratiska kompetenser. Utformningen sker genom olika lärandesituationer i form av aktiviteter som består av mellanmänskliga möten elever och lärare sinsemellan. De demokratiska kompetenser som eleverna får med sig är bland annat tolerans, respektera varandra, komma överens, samt ansvar för sig själv och andra.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-39436 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Hedlund, Karl-Johan |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds