Två tredjedelar av världens växthusgasutsläpp kommer från energianvändning varpå de klimatutmaningar som världen står inför till stor del är en energirelaterad utmaning. Sverige har som mål att uppnå 50% effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005. Eftersom bostads- och servicesektorn står för 40% av landets totala energianvändning behöver sektorn genomföra förändringar för att målen ska kunna uppnås. Även byggsektorn blir berörd och där finns behov av att gå ifrån traditionella metoder. Nuvarande projekt behöver utvärderas för att kunna dra lärdomar till kommande projekt. Kommuniceras inte lärdomar vidare finns risk att misstag återupprepas. Sankt Kors, ett kommunalt fastighetsbolag med fokus på kontorsverksamhet, är drivande i utvecklingen av stadsdelen Ebbepark i Linköping. Stadsdelen ska vara energisnål med fokus på innovation för att energieffektivisera energianvändningen. Denna studie bidrar till att, genom utvärdering av energisystemet i Ebbepark, identifiera framgångsfaktorer och fallgropar som kan beaktas vid kommande utformning av energisystem i nya stadsdelar. Utvärdering har gjorts i förhållande till funktion, miljömässig hållbarhet och socioteknisk utformning. Studiens kartläggning av energisystemet och undersökning av dess framväxt visat att det finns flertalet såväl tekniska som sociala aspekter som påverkar utformningen av energisystem. Det är därför av hög relevans att applicera ett sociotekniskt perspektiv. Kartläggning av Ebbeparks energisystem visade att det tekniska systemet inkluderar flöden för att tillgodose byggnadens energibehov vilka i fallet är fjärrvärme, fjärrkyla, el från kraftnätet, el från solceller samt värme och kyla från geolager. Det sociala systemet inkluderar bland annat projektledning, beslutsfattare, driftpersonal och användare. Med andra ord både de som utvecklar systemet liksom de som i slutändan brukar det. Sociala systemet inkluderar genom dessa grupper också kommunikation, dokumentation och icke-tekniska artefakter. Utvärdering av energisystemet och dess framväxt visar på flera fallspecifika faktorer som bidrar till att uppnå funktion och miljömässig hållbarhet, men att systemets utformning och därmed användning kan vara suboptimerat och därmed till viss del inte uppfylla socioteknisk utformning. Främst konstateras fallspecifika fallgropar gälla driftöverlämning och infasning för systemet vilka varit korta i förhållande till systemets komplexitet och omfattning. Vidare konstateras problem kring hur kunskap integreras i verksamheten, resursåtgång vid framtagande av dokument samt relevans av dokument också bli fallgropar. Fallspecifika framgångsfaktorer rör främst de tekniska komponenterna där komponenterna kan ses som framgångsfaktorer i sig men där kombinationen och helheten bidrar till att både minskad klimatpåverkan, flexibilitet, energieffektivisering och energiprestandamål uppnås. Flera av de framgångsfaktorer och fallgropar som identifierats för Ebbepark anses inte vara generaliserbara eftersom varje stadsdel har sina unika förutsättningar. De framgångsfaktorer som identifierats kan konstateras främst röra den tekniska delen av energisystemet medan fallgroparna rör den sociala delen. Det tycks generellt finnas ett större fokus på optimering av det tekniska systemet än det sociotekniska. / Two thirds of the world ́s green gas emissions emerge from energy use, whereupon the climate challenges facing the world are largely an energy related challenge. Sweden aims to achieve a 50% more efficient energy use by 2030 compared with 2005. Since the housing and service sector accounts for 40 % of Sweden’s total energy use, the sector needs to implement changes in order to achieve the goals. The building sector is also a relevant part and it needs to change its’ traditional methods. Evaluation of current projects enables for lessons to be learned which can be used in future projects. If lessons are not communicated to future projects, there is a risk that mistakes will be repeated. Sankt Kors, a municipal real estate company with a focus on office operations, is a driving force in the development of the Ebbepark district in Linköping. The district will be energy-efficient with focus on innovation to make energy use more efficient. This study helps to, through evaluation of the energy system in Ebbepark, identify success factors and difficulties that can be considered in the future design of energy systems in new districts. Evaluation has been made in relation to function, environmental sustainability and sociotechnical design. By mapping the energy system and examining its emergence, the study has shown that there are several technical and social aspects that affect the design of energy systems. It is therefore of high relevance to apply a socio-technical perspective. Mapping of the energy system shows that the technical system includes flows intended to meet the building's energy needs, which in the case of Ebbepark means district heating, district cooling, electricity from the power grid, electricity from solar cells and heating and cooling from geoenergy storage. The social system includes, among others, project management, decisionmakers, operating staff and users. In other words, both those who develop the system as well as those who ultimately use it. Through these groups, the social system also includes communication, documentation and non- technical artifacts. Evaluation of the energy system and its emergence shows several case specific factors that contribute to achieve function and environmental sustainability, but that the design of the system and thus its use, may be sub optimized and therefore partially not achieve sociotechnical design. Identified case specific difficulties mainly regard operational handover and technical adjustment. Technical adjustment and learning period of the system has been too short in relation to the system's complexity and scope. Furthermore, problems regard how knowledge is integrated into the business, resource consumption when bringing forth documents and the relevance of documents. Case specific success factors mainly concern the technical components where the components can be seen as sucessfactors themselves, but that the combination of the technologies and the system as a hole contributes to both reduced climate impact, flexibility, energy efficiency and achieving energy performance. Several of the success factors and difficulties identified for Ebbepark are not generalizable because of each districts’ unique conditions. The success factors mainly concern the technical part of system while the difficulties concern the social part. In general, there seems to be a greater focus on optimizing the technical system rather than the sociotechnical one.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-177338 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Martinsson, Lovisa, Schill, Sofia |
| Publisher | Linköpings universitet, Energisystem |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0444 seconds