Detta examensarbete fokuserar på gröna byggnader på bostadsmarknaden, samt vad miljöcertifiering och miljömärkning av byggnader innebär. Hur stor är egentligen vetskapen om miljöcertifieringar och miljömärkningar hos kunder på marknaden för bostäder? Det är en intressant fråga som är återkommande i denna uppsats. Att konsumenter blir mer och mer miljömedvetna och strävar efter att göra mer hållbara val och välja rätt alternativ när det kommer till livsmedel och resor är inget som är främmande för någon. Men hur ser det ut när det kommer till bostadsmarknaden och när en konsument ställer sig inför att välja en bostad som finns i ett hus som omfattas av miljöcertifieringar? Examensarbetet behandlar tre huvudfrågor som berör efterfrågan på miljöcertifieringar på bostäder, vad detta har för koppling till byggaktörer lönsamhet samt vilken eller vilka miljöcertifieringar eller miljömärkningar som är att föredra på bostadsmarknaden.I examensarbetet har totalt sex intervjuer utförts under hösten 2019 där de deltagande representerar olika byggföretag i Sverige från antigen den kommersiella marknaden, bostadsmarknaden eller entreprenadföretag från byggskedet. De intervjuade är antingen hållbarhetschefer, VD eller på något sätt ansvariga för hållbarheten på företaget. Utöver dessa intervjuer skapades även en enkät som undersökte vilka tre variabler som hamnade högst när det kommer till att välja en ny bostad. Resultatet från empirin, i form av intervju och enkät, knöts samman med redogörelsen om miljöcertifieringar och miljömärkningar är i en avslutande analys. Examensarbetet mynnade ut i att efterfrågan på miljöcertifieringar och miljömärkningar på bostadsmarknaden inte är i paritet med efterfrågan på dessa på den kommersiella marknaden. Kunden har inte tillräckligt med information om vad dessa innebär och företagen behöver bli bättre på att nå ut till kunderna för att göra miljöcertifierade och miljömärkta bostäder mer attraktiva i kundens ögon. Miljöcertifierade byggnader genererar ett högre driftnetto då drift- och underhållskostnader för en miljöcertifierad byggnad blir lägre då den har högre krav på energianvändning och prestanda, i jämförelse med ett brunt hus. Detta, trots en låg efterfrågan hos kunderna, är en attraktiv aspekt för de byggaktörer som använder sig av miljöcertifieringarna. En miljömärkt byggnad är bra utifrån olika aspekter, liksom att den producerats av noga utvalda material. Däremot berör en inte miljömärkt byggnad den fortsatta förvaltningen, vilket en miljöcertifierad byggnad istället gör. Flertalet av de som intervjuats till detta examensarbete påpekar att Svanenmärkta hus kan vara ett bättre alternativ om företaget vill marknadsföra deras byggnader med ett mer igenkänt varumärke som Svanen. Däremot anser de att Miljöbyggnad är ett bättre alternativ då denna miljöcertifiering inte bara behandlar produktionsskedet utan även förvaltningen av byggnaden. / This bachelor’s thesis has its main focus on green buildings on the market for housing [in Sweden] and what is involved in the area of environmental certifications and ecolabelling of these buildings. How vast is one consumer’s knowledge about environmental certifications and markings on the housing market? This is an interesting question that is discussed continuously throughout this essay. The fact that consumers get more and more sustainable and aim towards making more sustainable choices for themselves when it comes to travel and consuming different goods, is not unfamiliar to anyone. But what does it look like when it comes to the housing market and when a consumer is presented with the choice of choosing a home which is in an apartment that is covered by environmental certifications? This bachelor’s thesis contains three main questions that revolve around how big the demand for apartments in an environmentally certified house is, what connection this has to the profitability of building actors and last but not least, which certification or ecolabel is the most preferable on the market for housing. A total of six people have been interviewed for this bachelor’s thesis, during the spring of 2019. The participants are all working for different building companies, either as contractors or on the market for commercial buildings or the market for housing. These people are either sustainability managers, CEOs or responsible for the sustainability of the company. Apart from these interviews a survey was filled by numerous people where the main question was to examine which three preferences were most popular when it comes selecting a new apartment. The result, from the six interviews and the survey, was entwined with the screening of the different environmental certifications and ecolabels in an analysis. The analysis argued that the demand for environmentally certified buildings on the commercial market is a lot higher than the demand for these on the market for housing. The customer is not briefed enough, and the companies need to step up their marketing and make environmentally certified buildings more attractive for the customer. Buildings that are environmentally certified generates a higher operations net since lower operations and maintenance costs tend to get lower if the building is certified, in comparison to a non-certified building. This, despite the low demand on environmental certifications, is an attractive aspect for building actors that use these certifications. When a building has an ecolabelling, it is effective in different aspects, such as when it comes to the appropriate selection of sustainable materials. A building that is equipped with an ecolabel only affects the production of the building. However, a building that is environmentally certified looks to the continued management of the facility. Most participants in the interviews suggest that the ecolabel Svanen is the best one for the housing market since it is most recognizable by customers. However, they point out that the certification Miljöbyggnad is a better choice if they are interested in, not only the production phase of the building but also the continued facility management.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254692 |
Date | January 2019 |
Creators | Lindstrand, Jesper, Ålander, Astrid |
Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19241 |
Page generated in 0.0032 seconds