This study has been based on a qualitative approach where the focus has, primarily, been on increasing the understanding of the phenomenon of recruitment of individuals who are included and registered in criminal records. The purpose of the study was to investigate the opinions and perceptions of individuals with criminal backgrounds among persons working in recruitment. To answer the purpose, three questions were formulated: What perspectives do employers and recruiters have about people with a criminal background? What do they think about hiring people with a criminal background? How can this be linked to the labelling theory and the stigmatization theory? The usage of empirical data was collected through qualitative interviews with recruiters and employers, the data was further complemented by a questionnaire that was also addressed to recruiters and employers. Thematic analysis was then used to analyze the collected data. In the study, the collected empirical data is linked to two different theoretical points of departure: Goffman's stigmatization theory and Becker's labelling theory. The stigmatization theory and the labelling theory are used to identify recruiters' perspectives on people with criminal backgrounds, and to investigate how recruiters approach hiring people who have committed crimes. The stigmatization theory helped to clarify if and how recruiters relate to character stigmatized criminals. The labelling theory was used to understand how recruiters categorizes and uses "stamps" on job seekers based on their criminal acts. The study has shown that there appear to be varying perceptions and prejudices about people with criminal background among recruiters. A vast majority of the respondents had at some point requested an extraction of previous criminal records from their job seekers. The study has also shown that recruiters can be open and positive about hiring people who have committed crimes, at least when it comes to less serious crimes. Whether a recruiter is positive or negative about hiring a person with a criminal background seems often to be dependent on the individual case. If a recruiter chooses to hire a person who has committed a crime, they usually make their decision from the three following factors: the nature of the crime, the severity of the crime and the time of the criminal act. The workplace, type of service and tasks can also be important factors for the recruitment process. / Studien är baserad på ett kvalitativt synsätt där fokus har legat på att utöka förståelsen kring fenomenet rekrytering av personer som finns med i belastningsregistret. Syftet med studien var att undersöka åsikter och uppfattningar om individer med brottslig bakgrund bland personer som arbetar med rekrytering. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: Hur betraktar rekryterare personer med brottslig bakgrund? Hur ställer man sig till att anställa personer med brottslig bakgrund? Hur kan detta kopplas till stämplingsteorin och teorin om stigmatisering? Som empiri användes data från kvalitativa intervjuer med rekryterare samt data från ett frågeformulär som också riktades till personer som arbetar med att rekrytera personal. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. I studien kopplades empirin till två olika teoretiska utgångspunkter: Goffmans stigmatiseringsteori och Beckers stämplingsteori. Stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin användes för att identifiera rekryterares perspektiv på personer med brottslig bakgrund, samt för att undersöka hur rekryterare ställer sig till att anställa personer som begått brott. Stigmatiseringsteorin bidrog till att belysa om och hur rekryterare förhåller sig till karaktärsstigmat brottsling. Stämplingsteorin användes för att förstå hur rekryterare kategoriserar och ”stämplar” arbetssökande personer utifrån deras brottsliga handlingar. Studiens resultat har visat att rekryterares uppfattningar om personer som begått brott kan variera. Majoriteten av respondenterna hade vid något tillfälle begärt ett utdrag ur belastningsregistret på en arbetssökande person. Det har även framkommit att rekryterare ibland kan ha fördomar om personer som begått brott. Vidare har studien visat på att rekryterare kan vara öppna och positiva till att anställa personer som begått brott, åtminstone då det gäller mindre allvarliga brott. Om en rekryterare är positiv eller negativ till att anställa en person med brottslig bakgrund beror ofta på det enskilda fallet. Om en rekryterare väljer att anställa en person som begått brott tar hen vanligtvis hänsyn till följande tre faktorer: brottets karaktär, brottets allvarlighet och tidpunkten för den brottsliga handlingen. Även arbetsplatsen, typ av tjänst och arbetsuppgifter kan vara av betydelse för rekryteringsprocessen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-79309 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hansen, Linda |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds