Studien undersöker diskurser kring föräldraförmåga hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domar rörande 2 § Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Materialet studien utgått ifrån består av 20 LVU-domar från år 2016 till år 2017 där det finns omnämnt att en eller flera föräldrar har kognitiv funktionsnedsättning. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och kritisk diskursanalys, samt teorier kring normalitet och avvikelse. Socialkonstruktionismen har även fungerat som ansats och har legat till grund för tolkningen av materialet. Med kritisk diskursanalys som analysmetod har fyra diskurser framträtt efter genomläsning och tematisering. Dessa fyra diskurser är omsorg om barnet, insikt, kompensationsfaktorn och slutligen bekräftande av föräldrarnas goda vilja. Studiens resultat visar att föräldraförmågan hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domarna konstrueras som bristfällig och avvikande från normen. Studien bidrar med att rikta uppmärksamhet mot ett familjeperspektiv i socialt arbete snarare än att ställa barn- och föräldraperspektivet mot varandra. Utifrån studiens resultat betonas även språkets betydelse i det sociala arbetets praktik i och med språkets roll i konstruerande av klienter och deras familjeförhållanden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-323538 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Algeblad, Johanna, Grahn, Emma |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds