I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv. / I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-328331 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Azimi, Tara, Akbari, Niki |
| Publisher | KTH, Lantmäteri – fastighetsvetenskap och geodesi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23181 |
Page generated in 0.0023 seconds