COVID-19 pandemin har varit med och medfört stora utmaningar för organisationer och dess anställda. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om huruvida arbete hemifrån har gett upphov till en upplevelse av stress bland arbetstagarna. Även ifall arbetstagarnas Work life balance har påverkats till följd av ett påtvingat hemarbete. Begrepp som tas upp i den teoretiska referensramen är olika definitioner av hemarbete, flexibilitet och stress. Modeller som belyses är Work life balance, Krav-kontroll & stödmodellen och KASAM. Utifrån den kvantitativa metoden utformades en webbenkät som delades ut genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Respondenterna som uppmanades att delta var personer 18 år och uppåt, som varit med om påtvingat hemarbete i minst sex månader till följd av pandemin. Från resultatet framkommer det att det påtvingade hemarbetet har satt sina spår och påverkat människors arbetsprocesser. Mestadels har en positiv inställning till förändringen, genom att de känner sig mer avkopplade samt att de har en större frihet till att kunna anpassa sina arbetsdagar. Det är få som upplever att det har bidragit till något negativt. När det kommer till hemarbetets påverkan på individens stressnivå, så går det att se flera faktorer som kan ha minskat stressen. Dessa är att arbetstagarna har fått en ökad kontroll samt att de även sparartid i sin vardag genom att slippa pendlingen från och till arbetet. Däremot har bristen på det sociala stödet ökat i samband med hemarbetet, vilket är en faktor som i stället kan resultera i en ökad stressnivå. De flexibla arbetsförhållandena har även satt sina spår i det övriga livet. Genom att kunna arbeta hemma någon eller några dagar i veckan skapas det fördelar till att kunna skapa en bättre balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Flexibiliteten skapar en anpassningsbarhet hos arbetstagaren till hinna med vardagssysslor som skapar en bättre balans i vardagen. I den avslutande delen av uppsatsen sammanfattas och diskuteras resultatet av studien. Till sist diskuteras förbättringar som kunde ha gjorts i studien samt förslag till vidare forskningsområden inom ämnet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90493 |
Date | January 2022 |
Creators | Khatibi, Jasmin, Straubel, Stephanie |
Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds