Standarden på skolbyggnader behöver höjas samtidigt som de behöver bli flexibla för att kunna möta framtida förändringar. I lokalresursplaneringen brottas kommuner med oförutsägbara framtida elevantal, bland annat till följd av oberäknelighet i demografifrågan. Skollokaler riskerar att periodvis stå tomma eller vara för få och därför måste fastighetsbeståndet klara av förändring. Det är nödvändigt att restaurera och nyttja befintliga byggnader. Genom att anpassa en befintlig struktur av en byggnad efter de behov som råder ökar byggnadens totala livslängd och materialåtgång, transporter och föroreningar reduceras. Att lokalanpassa en byggnad till en befintlig stomme som samtidigt ska vara flexibel, funktionsduglig och regelrätt kommer dock med utmaningar. I denna studie är huvudsyftet därför att undersöka om det är möjligt att skapa trivsamma, funktionsdugliga, flexibla, hållbara och regelrätta skolbyggnader av en befintlig stomme för att möta morgondagens behov. Olika hinder och möjligheter för lokalanpassningen ska belysas. Genom att utföra litteratur- och intervjustudie har slutsatser kunnat dras. Litteraturen användes för att skapa ett ramverk inför intervjuer och för att till viss del svara på studiens forskningsfrågor. Kvalitativa intervjuer utfördes för att få en djupare förståelse för hur skolarkitektur upplevs av personer som vistas dagligen i skolmiljöer. Sedan testades resultatet från litteratur- och intervjustudien i ett fallstudieobjekt, en byggnad i Luleå kommun som eventuellt skulle kunna utgöra skollokaler. Ett gestaltningsförslag togs sedan fram i form av planlösningar för fallstudiens våningsplan. Från litteraturen identifierades planering, incitament och materialval som viktiga delar för ett cirkulärt flöde. De initiala skedena är avgörande för det cirkulära byggandet, bland annat är en återbruksinventering nödvändig och framtida demontering och återbruk bör beaktas redan i designfasen. Material är med fördel homogena för att underlätta för återbruk och bör hanteras varsamt vid demontering. Högre ekonomiska incitament för återbruk behövs samtidigt som kunden behöver känna en säkerhet över kapacitet och garanti. När det kommer till flexibiliteten identifierades stommens struktur och regelverk som faktorer som påverkar möjligheterna till flexibilitet vid lokalanpassning. Fönstrens placering, byggnadskroppens form och de bärande delarna är begränsande när det kommer till valmöjligheter. Krav vid ändring på exempelvis tillgänglighet, takhöjd och antal toaletter är också begränsande. Från intervjustudien framkom att klassrummen bör vara utformade för att ge goda förutsättningar för digitala verktyg. Stora klassrum efterfrågas för att kunna möta elevantalet och variera undervisningsform. Skolans fysiska miljö kan bli bättre på att arbeta med elevers olika behov samt tillgänglighet. Vidare tycker elever att det är viktigt med hållbarhet och återvinningsstationer eftersöks. Placering av funktioner är viktigt för att undvika spring, minska ljudnivå och skapa en lagom avskildhet mellan personal och elever.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-91662 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Engvall, Emilia, Nyman, Lovisa |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds