Facebook kan ses som ett exempel på den nya webb som följt de riktlinjer som sammanställdes i Web 2.0. I riktlinjerna lades tonvikt på sociala medier och en interaktiv webb, centrerad kring användaren och användarskapat innehåll. Sedan starten har Facebook News Feed implementerat en algoritmisk kuratering (eng. algorithmic curation ) för att ge användaren vad han eller hon söker baserat på tidigare interaktion. Studier har gjorts för att analysera hur användarna upplever den underliggande algoritmen. Dessa har visat att människor ofta utvecklar egna teorier om hur algoritmen fungerar och att detta påverkar hur en användare interagerar med nyhetsflödet. Det sätt algoritmisk kuratering används idag i applikationer är främst genom att tillämpa en sömlös designfilosofi. Detta görs för att förenkla användarupplevelsen genom att lägga en “svart låda” över de underliggande processerna. I vår studie intervjuade vi tio studenter om sina tankar om nyhetsflödet och hur mycket kontroll de har att anpassa flödet efter personliga preferenser. Vi ämnar även bidra till diskussionen gällande fördelar och nackdelar med en så kallad seamful design kontra en seamless design och hur användaren upplever resultatet av ett flöde som har implementerat en algoritmisk kuratering. Resultatet visar att vi kan se samband mellan bristande tillit till systemets anpassningsverktyg och låg transparens. Våra användare uttryckte att de kunde förstå varför de får de resultat de får, men vi fann även att den stora delen av innehållet var irrelevant för deras intressen och personliga preferenser. Våra resultat visar ett behov av att fortsätta forskningen på olika plattformar för att se om en något ökad insyn kommer att bidra till att lita på frågor och underlätta manuell anpassning av system för högre relevans. / Facebook can be seen as an example of the new web emerging with the rise of Web 2.0. The guidelines of this new web put emphasis on social media and an interactive web, heavily centered around the user and user created content. Since the start the Facebook News Feed has implemented an algorithmic curation to give the user what he or she wants based on prior interaction. Studies have been made analyzing how users experience the underlying algorithm. They have shown that people often are developing their own theories on how the algorithm work and that this also affect the way a user interacts with the feed. The way algorithmic curation is used today in applications is mainly by embracing a seamless design philosophy. This is done to simplify the user experience by putting a “black box” over the underlying processes. In our study we interviewed ten students on their thoughts about the News Feed and the amount of control they have to adapt the feed according to personal preferences. We aim to contribute to the discussion on the benefits and downsides with a so called seamful design in contrast to a seamless design and how users experience the results of a feed that has implemented an algorithmic curation. Our results show connections between a lack of trust in the systems tools to customize the feed and low transparency. Our users expressed that they could understand as to why they got the results that they get, but we found that the vast majority of content was irrelevant to their interests and personal preferences. Our results indicate that there is a need to continue the research on different platforms to see if a somewhat heightened transparency will help with trust issues and ease manual adaptation of systems for higher relevancy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-240390 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Gezelius, Valdemar, Hjorth, Patric |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2018:294 |
Page generated in 0.002 seconds