Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad organisationen Rättvisemärkt vill kommunicera med sitt varumärke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige på Rättvisemärkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i Rättvisemärkts kampanj ”Vi dricker Rättvisemärkt kaffe”, utreder vi våra frågeställningar för att kunna uppnå undersökningens syfte. Rättvisemärkt är ett varumärke eller snarare en produktmärkning, vilket innebär att endast produkter kan vara märkta, inte företag, platser eller annat. Det är ett mervärde åt företag eller produkter. Varumärket Rättvisemärkt påträffas på bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler. För att få använda varumärket krävs ett skriftligt avtal med organisationen Rättvisemärkt. Avtalet innebär dels att endast produkter från producenter som är registrerade av organisationen Rättvisemärkt skall köpas och rapportering av inköpta varor men även regler för användning av märket. Teoretiska utgångspunkter som vi har använt oss av i studien är kommunikation och varumärke. Kommunikation, för att få en djupare förståelse av överföring av ett meddelande fungerar, vilket är grunden för varumärkeskommunikation och varumärkesbyggande. Metoden vi använt för vår undersökning är en kvalitativ analys av intervjuer, där vi tolkat och sökt efter de framträdande synpunkterna bland intervjuerna. Vårat resultat bygger på fem övergripande teman med tillhörande underkategorier och citat. Slutsatsen med vår undersökning är att organisationen Rättvisemärkt vill, genom sitt varumärke, förmedla sina kärnvärden samt att det ska vara enkelt att välja rättvisemärkta produkter. Vidare att den grupp mottagare som vi har intervjuat till stor del associerar varumärket till organisationen Rättvisemärkts kärnvärden. Två aspekter bör dock has i åtanke, dels att gruppen av mottagare som intervjuats är en grupp medvetna konsumenter och att resultatet av undersökningen hade kunnat få ett annat innehåll om andra konsumenter hade undersökt. Även att den undersökta gruppen även associerade varumärket till faktorer som organisationen Rättvisemärkt inte vill bli förknippad med. / The aim with this study is to investigate what Fairtrade intend to communicate with their brand and how the receivers interpret the brand. To fulfill the purpose of this thesis interviews with the head of communication at Fairtrade Sweden, and a group of receivers involved in Fairtrade by their employers were conducted. The brand Fairtrade is a product label, which means that only products can be labeled, not companies. It adds value to other companies and products. The label is mainly located on products such as coffee, cacao, bananas, oranges and fabrics. To get the permission to have the label on a product, an agreement has to bee settled with Fairtrade. This agreement involves that the company must buy products from producers that are registered by Fairtrade. Further demands are that the company has to continuously report regarding their purchases. This agreement also includes rules on how the companies should use the brand. The theoretical framework in this study regards theories about communication and branding. The reason why communication theories are included is due to the fact that they are the basis for branding and brand building. These theories help us to reach the aim whit the study. A qualitative method is the basis for this study. The interviews were performed based on a qualitative method and the analysis of the answers from interviews is also qualitative. We have transcribed the interviews and searched for the most significant aspects in the data. The results of this study are based on five different themes which also have sub categories. The themes and sub-categories are built on citations from the interviews. Conclusions that have been made are that the Fairtrade organisation intends to communicate the core values of their brand and that the group of receivers associates these core values with Fairtrade. We could also see that the group of receivers cognize the brand Fairtrade in the same way that the organization want them to do. However there are some aspects to be aware of. Firstly, the interviewed persons constitute a group of well-aware consumers and the results can be affected by that. Secondly the group of receivers did associate Fairtrade with other factors than the organization Fairtrade wanted to be associated with.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-1233 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Nilsson, Johanna, Panzar, Frida |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds