Syftet med den här studien är att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan familjehem och kommunen samt hur familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av ämnet, att media har påpekat problem inom familjehem samt att vi inte hittade någon tidigare forskning som undersökte detta. Då vi var intresserade av hur familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur familjehemmens perspektiv. Ett familjehem är en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna föräldrar på uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar åt kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a) Teorierna som vi har valt att använda oss utav för att senare analysera resultatet har berör ämnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var därför att de passar vårt syfte samt att missförstånd och konflikter kan bero på bristande kommunikation eller brister i informationsflödet. För att utföra den här studien så har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat tre olika familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och två via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frågor. Då informationen som kommer fram kan vara känslig så har vi valt att behandla informanterna med anonymitet. Resultatet visar på brister i både kommunikationen och informationsflödet och att familjehemmen är missnöjda med det. En av anledningarna till att det finns brister är att kommunikationskanalerna inte fungerar optimalt då familjehemmen har svårt att få tag på socialsekreterarna. I analysen kopplas teorierna ihop med resultatet, där vi kan se orsaker och anledningar till att familjehemmen upplever kommunikationen och informationsflödet på ett visst sätt samt vilka påföljder som kan uppstå av eventuella brister som till exempel varför kommunikationskanalerna inte fungerar optimalt och vad detta kan leda till. Sedan för vi en diskussion kring resultatet, kommer med förslag till förbättring samt diskuterar studiens validitet och reliabilitet. Vårt förslag till förbättring vore att ha ett informationssystem där familjehemmen och kommunen kan delge varandra relevant information som ett komplement till den muntliga kommunikationen. Avslutningsvis så kontrollerar vi om vi har besvarat syftet samt ger förslag till fortsatt forskning såsom att se på ämnet ur kommunernas perspektiv. / The aim of this study is to see how the communication and information flow looks between foster home and the municipality and how foster homes experience the communication. The reason we wanted to investigate this was because we were interested in the subject, that the media had pointed out problems with foster families and we did not find any previous research that had examined this. Since we were interested in how foster homes experienced the communication, we chose to perform the study form the perspectives of the foster homes. A foster family is a family that receives a child who cannot live at home with their parents on behalf of a municipality or a company who works for the municipality (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a). The theories that we have chosen to use to later analyze the results touches the topics communication and information. The reason we chose these theories was because they suited our purpose, and that misunderstandings and conflicts can be due to a lack of communication or lack of information flow. To perform this study, we used a qualitative approach in which we have interviewed three different foster families, one face-to-face and two by telephone. The interviews had a semi-open structure with an interview guide (see Appendix 1) with mostly open-ended questions. As the information that emerges may be sensitive, we have chosen to treat informants with anonymity. The results show deficiencies in both the communication and information flows and the foster homes are dissatisfied with it. One of the reasons that there are flaws is that the communication channels are not functioning optimally due to that the foster homes have a hard time getting ahold of their social workers. In the analysis the theories are connected together with the result, where we can see the causes and reasons for why foster homes experience communication and information flow in a certain way, and the penalties that may arise from any flaws such as why communication channels are not functioning optimally and what this can lead to. Later we discuss the results, make suggestions for improvement and discuss the study's validity and reliability. Our suggestion for improvement would be to have an information system where foster homes and the municipality can communicate relevant information to supplement oral communication. Finally we check to see if we have answered our purpose, and we give suggestions for further research such as to look at the subject from perspective of the municipality.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-38004 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Olsson, Jessika, Wendtlandh, Johanna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds