One of the more important social contexts in student life may be the student group. This study is based on a qualitative method to provide a deeper insight into how a student group describes the different phases it goes through and the functions of a student group. To answer the purpose, two research questions were asked: (1) How does a student group describe the different phases it goes through? (2) What manifest and latent functions can be distinguished in a student group? The empirical material for the study was gathered through five semi-structured interviews, in which the respondents were members of the same student group. I have analyzed the empirics by applying two theories, Merton's theory of latent and manifest functions and a theory of group processes by Lennéer Axelson and Thylefors. These two theories were chosen to answer the purpose and the research questions. Previous studies were also used to understand a student group's social significance and its manifest and latent functions. It appeared during the analysis of the material that the student group creates safety, belonging and social cohesion for the individual, the student group also created a study-based support. The student group that was studied also considered themselves as a group of friends. The specific purpose that existed at the beginning of the group constellation was changed when the group members created deeper relationships. The manifest function was that the respondents would start studying together, the manifest function developed latent functions. This study ends with a discussion on how a student group can be understood as an informal group and as an institutional group. This study also discuss what the university as an institution can do to support student groups. The discussion also presents what the university as an institution can do to support student groups. / En av studentlivets mer betydelsefulla sociala sammanhang kan vara studentgruppen. Denna studie utgår från en kvalitativ metod för att ge en djupare inblick i hur en studentgrupp beskriver de olika faser den går igen och en studentgrupps funktioner. För att besvara syftet ställdes två forskningsfrågor: (1) Hur beskriver en studentgrupp de olika faserna den går igenom? (2) Vilka manifesta och latenta funktioner kan urskiljas i en studentgrupp? Det empiriska materialet till studien samlades genom fem semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var medlemmar i samma studentgrupp. Jag har analyserat materialet utifrån två teorier, Mertons teori om latenta och manifesta funktioner samt en teori om grupprocesser av Lennéer Axelson och Thylefors. Dessa två teorier valdes för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Det framkom vid analysen av materialet att studentgruppen skapar trygghet, tillhörighet samt social sammanhållning för den enskilda individen, studentgruppen skapade även ett studiemässigt stöd. Studentgruppen som studerades betraktade även gruppen som ett kompisgäng och det konkreta syftet som fanns i början av gruppkonstellationen förändrades genom att gruppens medlemmar skapade djupare relationer. Den manifesta funktionen var att respondenterna skulle börja plugga tillsammans, den manifesta funktionen utvecklade latenta funktioner. Studien avslutas med en diskussion om hur en studentgrupp kan förstås, som en informell grupp och även en institutionell grupp. I diskussionen presenteras även vad universitetet som institution kan göra för att stödja studentgrupper.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-80739 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Viklund, Hanna |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds