Det råder idag en rad jämställdhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jämställdhet. Ett flertal studier visar att förväntningarna på tjejer och killar skiljer sig åt samt att tonårstjejers psykiska hälsa och välmående blir allt sämre. Det har skrivits mycket om psykisk ohälsa gällande ungdomar, men fokus har sällan legat på de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade därför till att undersöka i vilken omfattning ett ”duktighetsfenomen” råder bland tjejer som går sista året i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen. För att uppnå syftet valdes en tvärsnittsdesign innefattade två metoder; enkäter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansågs nödvändigt eftersom uppsatsens frågeställningar var av både kvantitativ och kvalitativ art. För att undersöka ”duktighetsfenomenet” operationaliserades begreppet ”duktighet” till dess operationella indikatorer, vilka kom att kallas duktighetskriterierna. Dessa användes för att utforma såväl enkäter som intervjuer. Urvalet för enkäterna bestod av ett s.k. gruppurval och omfattade i slutänden 153 respondenter, vilka gick tredje året på gymnasiet (främst vid studieförberedande program). Intervjuer gjordes med sex ungdomar ur enkäturvalet samt med en informant som arbetar som psykolog. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av databehandlings- och statistikprogram samt meningskodning och –koncentrering. Undersökningen indikerade att ”duktighet” är en genusfråga. Resultaten visade att ca. en femtedel av de deltagande tjejerna omfattades av ett ”duktighetsfenomen” samt att individbaserade faktorer (exempelvis svag och prestationsbaserad självkänsla samt höga krav på sig själv) såväl som institutionella (förväntningar på ett visst genusbeteende i skolan) och strukturella förklaringar (rådande genusordning) går att finna för förekomsten av ”duktighet” bland de deltagande i undersökningen. Duktigheten visade sig ge negativa konsekvenser för psykisk hälsa och allmänt välmående bland de som var drabbade av denna, då duktigheten förefaller ge upphov till problem av internaliserande karaktär samt höga nivåer av upplevd stress. Studien indikerar dessutom att ”duktig tjej” kan förklaras som en feminin genusposition, eftersom ”duktiga tjejer” ser duktigheten som en del av deras identitet. Då forskningen gällande ”duktighet” är väldigt begränsad samtidigt som de ”duktiga tjejerna” tycks må väldigt dåligt och bli allt fler föreslår författaren vidare forskning i ämnet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-52961 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Lindgren, Maria |
| Publisher | Umeå universitet, Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH), Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds