Föreliggande arbete kommer att behandla problemet barnfattigdom, vi kommer att belysa problemet genom att se på hur barnkonventionen format beslutsfattandet av ekonomiskt bistånd. Syftet med uppsatsen är titta på hur socialsekreterares handlingsutrymme har formats sedan barnkonventionen blivit svensk lag 1 januari 2020. De centrala frågeställningarna vi vill besvara är för det första hur använder socialsekreterare det relativt nyförvärvade handlingsutrymmet, för det andra har socialsekreterarnas handlingsutrymme formats för att möjliggöra bedömningar utifrån tillämpningen av barnperspektivet? För det tredje har barnkonventionen nått en handlingsmässig tyngd i det arbete som en socialsekreterare på ekonomiskt bistånd utför i ärenden som rör barn? Resultatet visar att socialsekreterarnas handlingsutrymme har förändrats genom att de kan bevilja ekonomiskt bistånd utifrån barnkonventionen men också att handlingsutrymmet är begränsat utifrån organisationens riktlinjer och att professionens ansvar läggs över på föräldrarna. Handlingsutrymmets förändring ligger också på den yrkeserfarenhet och kunskapen en socialsekreterare har. Resultatet visar också att barnkonventionen inte har nått en riktigt handlingsmässig tyngd för att den inte tillämpats tillräckligt i handlingsutrymmets olika delar. Arbetets resultat visar på en önskan om tydligare riktlinjer och en konkretisering av barnkonventionen som verktyg för att beslut om ekonomiskt bistånd ska vara kunna tas som den kräver. / The present work will address the problem of child poverty. We will discuss the problem by looking at how the Convention on the Rights of the Child is shaped by the decisions on financial assistance. The purpose of the essay is to look at how the discretion of social workers has been shaped since the Convention on the Rights of the Child became Swedish law on the 1st of January 2020. The key questions we want to answer are firstly how social workers use the relatively newly acquired discretion found in the convention, in the practice of using a child perspective? Thirdly, has the Convention on the Rights of the Child reached a weight of action in the work carried out by a social worker in financial assistance in matters concerning children? The results show that the social worker’s use of discretion has changed in a way in which they can grant financial assistance based on the Convention on the Rights of the Child. But also, that the discretion is limited based on the guidelines of the organization and that the responsibility is transferred to parents rather than onto the responsibility of the professional. The change in the discretion is also based on the professional experience and the knowledge a social worker has. The results also show that the Convention on the Rights of the Child has not reached a real weight of action because it is not yet applied sufficiently in the various parts that make up the discretion of a social worker. The results of the paper show a desire for clearer guidelines and a concretization of the Convention on the Rights of the Child as a tool for decisions on financial assistance. This is required if we are to use the convention to the extent it needs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-50825 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Svikovic, Claudia, Morand, Alexandra |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete (SA) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0083 seconds