Flaggskeppsbyggnader är både en del av städers marknadsstrategier och en plats där stadens varumärke manifesteras i de praktiker byggnaden bjuder in till. Denna uppsats undersöker hur flaggskeppsbyggnader används som ett instrument i platsmarknadsföring genom en fallstudie på Sara kulturhus i Skellefteå. Utifrån en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts med aktörer med relation till kulturhuset och Skellefteås platsmarknadsföring. Sara kulturhus är byggt i lokalproducerat trä, vilket givit en lokal förankring där materialvalet, tillsammans med byggnadens höjd, gett staden en atmosfär av modernitet vilket uppmärksammats i internationell media. Således har byggnaden blivit ett flaggskepp även i människors medvetande vilket ökat stadens attraktivitet. Kulturhuset öppnades för allmänheten 2021 och nyhetens behag börjar nu avta. Kulturhuset kommer därför möta utmaningar för att behålla sin roll som Skellefteås ansikte utåt. Studiens deltagare vill uppnå detta genom att kontinuerligt lyfta designen i trä och ambitionerna om hållbarhet. Ett av kulturhusets mål är att det ska vara ett hus för alla, men i en stad som Skellefteå med en diversifierad befolkning finns det hinder för att nå ett sådant mål.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-523598 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Jonsson, Petra |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0017 seconds