Production-based indicators show that Sweden has lower emissions per capita than other high-income countries. Nevertheless, scientific evidence points to a significant overshoot of some of the planetary boundaries, especially regarding climate change, if Swedish consumption-related emissions abroad are considered. Households are one of the key drivers behind the increasing environmental deconstruction. Studies estimate that household consumption, directly and indirectly, contributes to 51-81% of these environmental footprints. Better consumption-based indicators are therefore required to directpolicy interventions if Sweden wants to achieve its Generational Goal. The Generational Goalstates that the major environmental problems in Sweden should be solved, without increasing environmental and health problems outside Sweden’s borders. This project aimed to estimate the consumption-based environmental impacts of Sweden with the most recent available data. Furthermore, it gave valuable insights into the consumption-behaviour of Swedish households. The consumption-based calculations, based on EXIOBASE 3, estimated a carbon footprint of 94 Mt CO2-eq. for Sweden in 2011, whereas the production-based GHG-emissions were 30% lower than the actual emissions caused by Swedish consumption. The Land footprint was estimated at 333 000 km2. The material footprint showed that Sweden imported twice as much material as it exported to other countries, which led to a consumption-based material footprint of 279 000 kt. The total of 2 000 Mm3 of blue water was to 94% embodied in imported products. The results proved the importance of looking at the consumption-based environmental footprints to gain an accurate picture of the national environmental impact. Data on the Swedish household expenditure were combined with environmentally extended multiregional input-output tables to estimate the environmental footprint of Swedish households — the study identified food, housing and transportation as the expenditure categories with the highest environmental impact. According to the results, the total carbon footprint for one Swedish household in 2011 was 14 t CO2-eq., the land use amounted to 32 200 m2, the extracted materials to 431 m2, and the blue water consumption to 431 m3. The combination of household expenditures and environmentally extended input-output tables create a comprehensive picture of the consumption-based emissions and give a detailed insight into the consumption behaviour of Swedish households. These insights can further be used to design more accurate policies promoting a zero-carbon society within Sweden. / Produktionsbaserade indikatorer visar att Sverige har lägre utsläpp per capita än andra höginkomstländer. Vetenskapliga bevis tyder dock på en tydlig överskridning av några av de planetära gränserna, särskilt den gällande klimatförändringar, om svenska konsumtionsrelaterade utsläpp utomlands beaktas. Hushållen är en av de viktigaste drivkrafterna bakom ökningen av hållbarhetsrelaterade problem. Studier uppskattar att hushållens konsumtion direkt och indirekt bidrar till 51–81% av deras miljöpåverkan. Bättre konsumtionsbaserade indikatorer är därför nödvändiga för att styra politiska insatser om Sverige vill uppnå sitt generationslöfte att lösa de stora miljöproblemen i Sverige utan att öka miljö- och hälsoproblemen utanför Sveriges gränser. Detta projekt syftar till att uppskatta Sveriges konsumtionsbaserade miljöpåverkan med senast tillgängliga data. Dessutom ger uppsatsen värdefull insikt i de svenska hushållens konsumtionsbeteende. De konsumtionsbaserade beräkningarna, baserade på EXIOBASE 3, uppskattade ett koldioxidavtryck på 94 Mt CO2-ekv. under 2011 för Sverige, där deproduktionsbaserade växthusgasutsläppen var 30% lägre än de faktiska utsläppen som skapades genom svensk konsumtion. Det landmässiga fotavtrycket uppskattades till 333 000 km2. Det materiella fotavtrycket visade att Sverige importerade dubbelt så mycket material som de exporterade till andra länder, vilket ledde till ett konsumtionsbaserat materialavtryck på 279 000 kt. Det mesta av det blåa vatten som är inkorporerat i produkter importerades, hela 94% av den svenska totalen på2 000 Mm3. Resultaten visar vikten av att titta på konsumtionsbaserad miljöpåverkan för att få en exakt bild av den nationella miljöpåverkan. Data gällande svenska hushållsutgifter kombinerades med miljömässigt utökade multiregionala input-output-värden för att beräkna de svenska hushållens miljöpåverkan. Studien identifierade mat, boende och transport som utgiftskategorier med högst miljöpåverkan. Enligt resultaten så var det totala koldioxidavtrycket för ett svenskt hushåll under2011 14 t CO2-eq, markanvändningen uppgick till 32 200 m2, materialutvinningen till 29 t och den blå vattenförbrukningen till 431 m3. Kombinationen av hushållsutgifter och miljömässigt utökade input-output-tabeller ger en omfattande bild av de konsumtionsbaserade utsläppen och ger en detaljerad inblick i konsumtionsbeteendet hos svenska hushåll. Dessa insikter kan vidare användas för att utforma mer exakta policyer som främjar ett noll-kol-samhälle i Sverige.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-257861 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Steinegger, Tobias |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19642 |
Page generated in 0.0027 seconds