Situations and behaviors can create conflicts between people and/or organizations based on a need of resources or a conflict of interest. Using activism in a conflict can be value based and is driven by a person's opinions and norms. The changed forest policy since the seventies has resulted in a greater interest in protecting forests, both from the authorities and from interest groups. The high proportion of privatelyowned forests and the increased interest have created several major conflicts over thepast ten years in Sweden, where the land owner has ended up between interest groups and authorities.The study aims to explain and create an understanding of how different sides reason in forest conflicts with activism, based on content, driving forces and experiences. Data-collection was done through 8 deep interviews. Respondents belonged to a government agency, three forest companies / forest owner associations, two individual forest owners and two nature conservation organizations. Thematic content analysis was performed on the collected material.There were differences in the value base where authorities and landowners did not value the ecological values as important to the same extent as forest companies/forest owner associations and interest groups, which in turn creates a risk of conflicts. About future activism, four respondents considered that it would increase, while three felt that it would decrease and one that it will be like today. In seven out of eight cases, it was an interest organization that initiated the conflict. Authorities, forestry companies / forest owner associations and landowners all considered that the information received from the interest groups was a good basis. A driving force that was identified was the need to assume responsibility, which originates from the driving force. The action in the conflicts was defined by the interest groups as a responsibility, while the parties who had experienced the activism defined the action as a high pressure. The experiences of activism that emerged were described by the landowners as an unpredictability and the interest groups as a vulnerability because of their deviant opinion. Authorities and forestrycompanies/forest owner associations described activism as a reluctance/ignorance. The negative and positive aspects of activism weigh in principle equally for all respondents. Authorities, interest groups and forestry companies/forest owner associations all mentioned a need for system change, as the political short-term and the inertia of the system was emphasized as a problem. From all sides a collaboration was desired, where a factual dialogue must be the basis. One can ask how important the interest organizations are for the development of forestry when the material produces by them is considered good quality? And is it the forest owners who must get run overwhen the policy is short-term? Forestry companies/forest owner associations and authorities report their responsibility towards the citizens and that there were information deficiencies. By improving the dialogue and the information there is an opportunity to find ways to reach each other. This is to get a better overall view of how the different sides reason and what everyone's values are. Based on this, conflicts can hopefully be fewer in the Swedish forests. / Situationer och beteenden kan skapa konflikter mellan människor och/ellerorganisationer utifrån ett resursbehov eller en motsättning. Att använda aktivism i en konflikt kan grundas i värdegrunden och styrs utifrån personens åsikter och normer. Den förändrade skogspolitiken sedan sjuttiotalets produktionsinriktning har resulterat i ett större intresse för att skydda skogar, både från myndighetshåll och från intresseorganisationer. Den höga andelen privatägda skogar samt det ökade intresset har skapat flera stora konflikter i Sverige under de senaste tio åren, där markägaren hamnat mellan intresseorganisationer och myndigheter. Studien syftar till att förklara och skapa en förståelse för hur olika parter resonerar i skogliga konflikter med aktivsminslag, utifrån konfliktens innehåll, drivkrafter och upplevelser. Datainsamling gjordes genom 8 djupintervjuer. Respondenterna tillhörde en statlig myndighet, tre skogsföretag/skogsägarföreningar, två enskilda skogsägare samt två intresseorganisationer för naturvård. Tematisk innehållsanalys genomfördes på det insamlade materialet. Det fanns skillnader i värdegrunden där myndigheter och markägare inte värderade de ekologiska värdena som viktiga i samma utsträckning som skogsbolag/skogsägarföreningar och intresseorganisationer, vilket i sin tur skapar risk för konflikter. Om aktivismen i framtiden ansåg fyra respondenter att den kommer att öka, medan tre ansåg att den kommer att minska och en att den kommer vara som idag. I sju av åtta fall var det en intresseorganisation som initierade konflikten. Myndigheter, skogsbolag/skogsägarföreningar och markägare ansågsamtliga att den information som mottagits från intresseorganisationerna var ett bra underlag.En drivkraft som identifierades var behovet att ta på sig ansvar vilket har sittursprung i värdegrunden. Agerandet i konflikterna definierades utifrånintresseorganisationernas sida som ett ansvar, medan de parter som fått uppleva aktivismen definierar agerandet som ett högt tryck. De upplevelser av aktivism som framkommit beskrevs av markägarna som en oförutsägbarhet och av intresseorganisationerna som en maktlöshet på grund av sin avvikande åsikt. Myndigheter och skogsbolag/skogsägarföreningar beskrev aktivismen som ovilja/okunnighet. De negativa och positiva aspekterna av aktivism vägde i princip lika för samtliga respondenter. Myndigheter, intresseorganisationer och skogsbolag/skogsägarföreningar påtalade alla ett behov av systemförändring då den politiska kortsiktigheten och trögheten i systemet framhölls som ett problem. Från alla sidor önskades en samverkan, där en saklig dialog måste ligga till grund. Man kan fråga sig hur viktiga intresseorganisationerna egentligen är för utvecklingen av skogsbruket när materialet som tas fram av dem anses bra? Och är det skogsägarna som ska komma i kläm när politiken är kortsiktig? Skogsbolag/skogsägarföreningar och myndigheter påtalade sitt ansvar ut mot medborgarna samt att det fanns informationsbrister. Genom att förbättra dialogen och informationen finns en möjlighet att finna vägar fram tillvarandra. Detta för att få en bättre samlad syn på hur de olika parterna resonerar och hur allas värdegrund ser ut. Utifrån detta kan förhoppningsvis konflikterna bli färre i de svenska skogarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-86276 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Björcman, Frida |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds