Bakgrund: I dagens rådande klimat- och artkris ökar förväntningarna på skogsindustrins hållbarhetsarbete och därmed även kvaliteten på dess hållbarhetsredovisningar. Ingen information som kan tänkas påverka intressenternas beslut får uteslutas och inte heller bestå av endast selektiv vald information som bara speglar gynnsamma aspekter av företaget. Tidigare studier har påvisat brister inom skogsindustrin och andra branschers hållbarhetsredovisningar, bland annat kring hur företagen redogör för negativ information. Informationen förskönas, mörkas och vinklas med hjälp av olika legitimeringsstrategier, detta för att påverka intressenternas uppfattning om företaget. Studien utgår från legitimitetsteorin och företagens användande av olika legitimeringsstrategier. Den bidrar till ökad förståelse och kunskap kring hur dessa strategier används av svenska skogsbolag. Syfte & Problemformulering: Uppsatsens syfte är att beskriva hur skogsbolagens negativa påverkan betonas i hållbarhetsredovisningen och därmed få en djupare förståelse över hur informationen framhålls. Frågan som undersöks är hur redogörs negativ information i svenska skogsbolags hållbarhetsredovisningar? Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av svenska skogsbolags års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån dessa redovisningar identifierades den negativa informationen som sedan klassificerades in efter olika legitimeringsstrategier och därefter analyserades på en djupare nivå. Slutsats: Studien påvisar att skogsbolag använder legitimeringsstrategier när de redogör för sin negativa information. De tre vanligaste strategierna är angivande av fakta, rationalisering och korrigerande åtgärder. Vid vissa tillfällen får intressenterna en mer detaljerad bild av problemet men i de flesta fall är informationen försumbar och det saknas ingående förklaringar. Korrigerande åtgärder är den vanligaste strategin eftersom det oftast uppdagas någon form av åtgärd kopplad till den negativa informationen. Genom att företagen påvisar dessa bristerförsämras hållbarhetsredovisningens kvalitet. De försöker på ett missvisande sätt försköna sin verksamhet genom olika legitimeringsstrategier vilket är något som intressenterna behöver ha kunskap om för att kunna ta ställning kring verksamhetens påverkan. / Background: In today's current climate and species crisis, expectations of the forest industry's sustainability work and thus also the quality of its sustainability reports increase. No information that may affect the decisions of the stakeholders may be excluded, nor may it consist only of selectively selected information that only reflects favorable aspects of the company. Previous studies have shown shortcomings in the forest industry and other industries' sustainability reports, including how companies report the negative information. The information is refined, darkened and angled with the help of various identification strategies, in order to influence the stakeholders' perception of the company. This study is based upon the theory of legitimacy and the corporations´ usage of different legitimation strategies. It contributes to increased understanding and knowledge of how these strategies are used by Swedish forest companies. Purpose & Research question: The purpose of the thesis is to describe how the forest companies’ negative impact is emphasized in the annual and sustainability report and thereby a deeper understanding of how the information is emphasized. The question that is investigated is how is negative information reported in Swedish forest companies' sustainability reports? Method: The study is based on a qualitative content analysis of Swedish forest companies annual and sustainability reports. Based on these reports, the negative information was identified, which then classified according to different identification strategies and then analyzed at a deeper level. Conclusion: The study shows that forest companies use legitimation strategies when they report their negative information. The three most common strategies are indicating facts, rationalization, and corrective action. At certain times, the stakeholder gets a more detailed picture of the problem, but in most cases the information is negligible and there are no detailed explanations. Corrective action is the most common strategy because some form of action link to the negative information is most often detected. As companies demonstrate these shortcomings the quality of sustainability reporting deteriorates. They try in a misleading way to refine their operations through different legitimation strategies, which is something that the stakeholders need to have knowledge of in order to be able to take a position on the impact of the operations.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21584 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ravnell, Ellenor, Fougner, Marcus |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds