Sammanfattning Boliden Mineral AB är intresserade av att göra en omfattande kartläggning av flotationskinetiken i alla sina anrikningsverk. Kartläggning av ett anrikningsverk är en viktig pusselbit för att förbättra processen, se eventuella flaskhalsar och utveckla framtida processmodeller. I en flotationsprocess är det önskvärt med höga utbyten, snabb flotation och ett högt tonnage. Syftet var att göra en kartläggning av flotationsprocessen i Garpenbergs anrikningsverk. Den praktiska delen av examensarbetet var att göra flotationsförsök i labbskala. Resultatet från flotationsförsöken anpassades med hjälp av Minitab för att se vilken första ordningens kinetikmodell som passar bäst. Genom att använda olika typer av kinetikmodeller så anpassas kinetiken till labbflotationsstudier, det är till för att förfina modellerna vid uppskalningsberäkningar och utvärderingar av nya malmlinser. De tre första ordningens kinetikmodeller som jämförts är den klassiska modellen, Klimpels modell och den fullständigt blandade modellen. Med dessa gjordes en kartläggning av flotationskinetiken i Garpenbergs anrikningsverk. Materialet som flotationsförsöken utfördes på är tagna från anrikningsverket, där värdemineralen är kopparkis, blyglans och zinkblände. Kartläggningen av flotationskinetiken i Garpenberg visas i resultatdelen för varje provtagningspunkt med en sammanfattande diskussionsdel om varje del av processen. Koppar- och blyflotationen visar att det är höga utbyten genom hela processen och att ommalningsdelen i kretsen ger en del förbättringar i utbytet. Vad resultatet visar är att verket går optimalt, och att nästan allt koppar och bly tas ut inom 10 minuters flotation. Modellen som passar bäst är den klassiska modellen för alla provpunkter, förutom för ingående malm där Klimpels modell passar bäst. Kartläggningen för zinkflotationen visar att det är höga utbyten genom hela processen. I sista steget i zinkflotationskretsen är provpunkten andra repeteringen, där är det svårt att flotera enbart zink eftersom det är lätt att gångartsmineral också floteras i detta steg. Övriga provtagningspunkter tyder på att verket går optimalt och att det mesta av Zn är uttaget inom 10 minuters flotationstid. Modellen som passar bäst är den klassiska modellen för alla provpunkter, förutom för andra Zn repeteringskoncentrat där Klimpels modell är bäst. Malkretsflotationens resultatdel visar en flotationskrets med bra utbyte, men på grund av den grövre partikelstorleken floterades det långsammare än övriga flotationstester. För bly passar Klimpels modell bäst och för koppar passar den klassiska modellen bäst.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-73231 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Brånn, Emma |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds