Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie?Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen?Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret. Med denna metod, geografisk profilering, kan man alltså utifrån kända brottsplatser i en brottserie med hjälp av förfall-funktionen (matematiska formeln) få fram en sannolik ankareplats som kan vara gärningsmannens bostad, arbete eller annan central plats i dennes mentala karta. Metoden kan i sin tur minska spaningsområdet och underlätta brottsutredningen för Polisen.Nyckelord: Förfall-funktion, geografisk profilering, GeoProfile, mental karta, rationella valteorin, rutinaktivitetsteorin, rörelsemönster. / The overall aim of this paper is to discuss how routine activity theory and rational choice theory can be used as basis for the investigative method geographic profiling. A particular aim is to apply geographic profiling on a sample of Swedish series of violent crimes in the program GeoProfile developed by Wesley English (2010). On the basis of my aim and question at issue, I have chosen to make a triangulating method study, by combining qualitative and quantitative methods, to make possible a broader data base and a more secure basis for interpretation (Repstad, 1987). This paper discuss the following questions: How can the routine activity theory and the theory of rational choice underlie for geographical profiling? How accurate outcome gives the geographic profiling in the Swedish series of cases of crime included in this study? What can be developed theoretically and practically for geographic profiling to make sure that the method will have a continued future as investigative methodology for the Swedish Police? In short, the main conclusions reached by the analysis made in GeoProfile in this study is that the mathematical formulas based on empirical data on natural human movement patterns can predict the starting point of the offender. With this method geographic profiling, which is based on an analyze of known crime scenes in a crime series with help from the decay function (mathematical formula) it is possible to produce a probable anchor point which can be the offender's home, work or other central places in his mental map. The method can, in turn reduce the search area and facilitate the criminal investigation for the Police. Keywords: Decay function, geographic profiling, GeoProfile, mental map, rational choice theory, routine activity theory, patterns of movement.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25693 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Sjögren, Sara |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds