Sammanfattning De dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinent som mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorer som mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar, ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivande faktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterar även hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andra angreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara. Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andra länder utifrån följande frågeställningar: 1. Kan man äga vatten? 2. Vad innebär hållbarhet i relation till dricksvatten? Och är vattenexport en hållbar lösning på dricksvattenproblem? 3. Hur ser Sveriges möjligheter ut att exportera vatten till andra länder och var skulle ett sådant uttag ske? För att få svar på detta har Sveriges sötvattenstillgångar till stor del kartlagts och vad som gäller kring dessa beträffande ägande, lagar, regler och uttag. För att ge en bild av hur Sveriges tillgångar av dricksvatten ser ut består undersökningen dels i sekundär och primär data. Primärdata har bestått av intervjuer med sju respondenter som på olika sätt anses som insatta i ämnet. Intervjufrågorna har berört ägande av vatten, prissättning, lagar och teknik, men även mer direkta frågor om Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten och vad det skulle kunna ge för olika för och nackdelar. Sekundärdata består i framförallt rapporter från Naturvårdsverket, som beskriver Sveriges ytvatten tillgångar och SGUs rapport om Sveriges grundvatten. Dessa har legat som underlag för att kartlägga uttag som sker och vilken typ av påverkan på sötvattnet som sker och var. I slutdiskussionen sammanfattas fakta och teori med författarens egna reflektioner. Slutresultatet blev att man inte kan äga vatten, men man kan nyttja det på olika sätt med vissa begräsningar. Hållbarhet visade sig vara ett osäkert begrepp i förhållande till dricksvatten eftersom att förenligheten mellan ekonomi, sociala aspekter och miljö ofta brister i samband med dricksvatten. Dricksvatten innehåller därför ett stort mått av osäkerhet. På grund av detta ansåg majoriteten av respondenterna att dricksvattenexport är en ganska kortsiktig lösning som inte är hållbar i längden, även om det fanns röster som såg dricksvatten som något positivt. Om Sverige kan exportera dricksvatten till andra länder är fortfarande oklart då intervjupersonernas svar skiljer sig från varandra, dessutom är ägandet av en vara en förutsättning för att kunna exportera den, och i Sverige äger ingen vattnet, enligt de flesta respondenterna. Sveriges styrka vid en export är enligt majoriteten av respondenterna våra goda resurser av sötvatten, även om några såg brister även här. Svagheten är enligt majoriteten avståndet mellan Sverige och marknaden, vilket i sin tur främst ha visat sig vara fysiskt avstånd, men även emotionell avstånd i form av förbindelser och säkerhetsfrågor. Om Sverige skulle exportera dricksvatten är enligt undersökningen det bästa alternativet de nordligaste delarna av landet. Dels på grund av att tillgången enligt intervjupersonerna är som störst här, och dels för att rapporter från Naturvårdsverket och SGU visar att uttag, mänsklig påverkan och befolkningsökningen förväntas vara som lägst här. / The drinking water in the global world today are not equally divided over continents or smaller geographical units. It depends both on the waters natural cycle and other factors, such as human reach and technical range. The human reach is symbolised by laws, ownership, attitudes, and economics in this assignment and the technical range is a factor that drives development forward in purifying and transport of drinking water. This paper also discuss sustainable development as a concept and how it can be related to drinking water. The paper also discuss other ways to view water as both a vital resource and a merchandise. The purpose of this paper is to survey Sweden’s possibility to export drinking water to other countries on the basis of these questions: 1. Is it possible to own water? 2. What does sustainability mean in a relation to drinking water and is an export of drinking water a sustainable solution to drinking water problems? 3. Which are the possibilities to export water from Sweden to other countries and where should the withdrawal take place? To get an answer to this question, the freshwater supply in Sweden is described in this paper, and also the rules that affect it, such as laws, ownership and withdrawal. To create an image of Sweden’s supply of drinking water the investigation includes both secondary and primary data. The primary data are built upon interviews with seven persons which in different ways are working with drinking water questions. The interviews includes questions about ownership and water, price and water, laws and technique regarding water and also more direct questions about the possibilities for Sweden to export drinking water to other countries and the positive and negative aspects that comes up with this kind of export. The data that is secondary is based on reports from Naturvårdsverket and Sweden’s Geological investigation (SGU) in Sweden. These reports describes Swedens supply of surface water and groundwater. The result of this paper is that you can’t own water, but one can use it in different ways whit some limitations. Sustainability is an uncertain concept in a relation to drinking water, because economics, environment and social aspects are not always compatible in the sustainable thought. Drinking water and the problems around it therefore includes a big measure of insecurity. The majority of the interviewed therefore saw an export of drinking water as an untenable, short-term solution of drinking water problems. If Sweden can export water or not is still unclear, because the persons interviewed has different answers to this question. Besides, ownership of a resource is a basic condition for one to export and sale it and no one owns the water in Sweden, according to the persons that was interviewed. Sweden’s strength is, according to the persons interviewed, the state’s big surplus of water, and the weakness depends on the big distance between Sweden and the water market. If Sweden should decide to export drinking water the best alternative of withdrawal would be in the north part of the country. This because the surplus is big there and in the future pollution on water expects be low in this area, according to Naurvårdsverket and Sweden’s geological institution.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-1102 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Öberg, Martina |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Huddinge : Institutionen för livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds