Volvo in Arvika produces wheel loaders, and the production is based on forecasts. When a machine is ordered, the customer can choose what type of equipment he or she wants, and these equipments are also made forecasts on. This is made by giving each equipment an estimated procentual usage that shows how many of the machines that will use this option. Today two people are working with the forecasts, planer A in Eskilstuna and planer B in Arvika. Planer A makes a forecast based on the historical outcome and planer B then makes adjustments of this based on how many options that are ordered. Volvo in Arvika is having problems with the accuracy of the forecasts and because of this they have got too much in stock. But how big are the forecast deviations, what is the cause of it, in what or which places does the process lack? What can be made to make more accurate forecasts, how can you get a more affective process with less work made? To answer these questions we surveyed the process and analyzed it to find strong and week spots. We found that Planer A has a lack of information about how the forecast influence the stock in Arvika, that she gets pour feedback from production, that Planer B is the only one with knowledge about the forecast work in Arvika. We also made a benchmarking with the factory in Braås to see how they differ. Just like in Arvika there are two people working with the forecasts, but in Braås both of them are located close to the production and they share the options equal. They are also able to fill in for each other if someone would be sick. To see how much the forecast differ from market demand, we have analyzed forecast data from nine different options for eight months. It turned out that the automatic calculated forecasts are a bit high and that planner B lower them. Our conclusion is that the forecasts should be made only in Arvika, and not as it is today when half of it is made in Eskilstuna. There should also be documents and routines on how the work shall be done. This is to make it easier for people that will do the same job in the future. / Volvo Wheel Loaders (WLO) i Arvika tillverkar hjullastare och gör detta mot prognos. Till hjullastarna finns olika utrustningar som kunden kan välja mellan och även dessa gör Volvo prognoser på. Detta görs genom att de uppskattar hur många procent av maskinerna som kommer använda varje utrustning och lägger in det i ett program. Idag arbetar två personer med prognoserna, planerare A på huvudkontoret i Eskilstuna och planerare B på plats i Arvika. Planerare A gör först prognosen med avseende på historiskt utfall, sedan justerar planerare B dessa gentemot bl.a. orderingång. WLO har problem med träffsäkerheten i sina utrustningsprognoser och detta har medfört höga lagernivåer och därmed bundet kapital. Hur stora är prognosavvikelserna, vad är det som gör att prognoserna blir fel, på vilket eller vilka ställen i processen är det som bristerna uppstår? Vad kan de göra för att få bättre prognoser, hur kan man effektivisera processen så att det blir mindre arbete? För att svara på dessa frågor började vi med att kartlägga prognostiseringsprocessen och sedan analysera den för att få fram svagheter och styrkor. Här fann vi t ex att planerare A inte har någon kunskap om hur prognoserna påverkar lagret i Arvika och att hon får för dålig feedback från produktion, att planerare B är ensam kunnig om prognosarbetet vilket leder till problem när han är sjuk eller borta av andra skäl. Sedan gjorde vi även en processjämförelse med Volvo Braås för att se hur de skiljer sig åt. I Braås är det två personer som tar fram prognoserna och de arbetar med hälften av utrustningsnumren var. Båda sitter nära produktion och är även väl insatta i varandras arbete om någon av dem skulle vara borta. För att få fram hur prognoserna avviker från utfallet har vi gått igenom prognoshistorik för nio olika typer av utrustningar och sedan gjort beräkningar på det materialet. Det visade sig att prognoserna som automatiskt beräknas ofta ligger för högt och att planerare B sänker dessa. Vi har kommit fram till att allt arbetet med prognoserna borde ske på plats i Arvika och inte som i nuläget när hälften görs i Eskilstuna. Man bör även införa rutiner på hur arbetet med prognoserna ska gå till och göra dokument på detta så att det är lättare för personer som ska ta över eller måste sätta sig in hur det fungerar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-16 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Flensén, Martin, Benterås Lucht, Kristian |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Industriell organisation och produktion, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Industriell organisation och produktion |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds