Kring sekelskiftet 1800-1900 var den största folkrörelsen i Sverige nykterhetsrörelsen. Inom den var IOGT den största organisationen och inom denna verkade logen 36 Heimdal i Jönköping, som utgör undersökningsföremål för denna uppsats. Genom kvalitativa och kvantitativa analyser av arkiverat material från logens tidiga verksamhetsår 1881-1900 kartläggs logens bildande och medlemsutveckling, dess praktiska verksamhet samt kvinnornas roll inom logen. Genom litteraturstudier har sedan en sammanställning gjorts för dessa områden inom IOGT på riksnivå. Detta för att kunna göra en jämförelse mellan logen Heimdal och IOGT på riksnivå. IOGT i Sverige visar på en verksamhet som värnade om sina medlemmar där nöjeslivet skulle förädlas, privatekonomin stärkas och medlemmarna utbildas. Första prioritet under 1880-talet var att rädda drinkarna från alkoholen genom att få dem att avlägga nykterhetslöftet och gå med i orden. Under 1890-talet blev insatserna allt mer nykterhetspolitiskt inriktade. Kvinnorna hade inom orden samma rättigheter som männen men tog ändå mycket liten plats. Jämförelsen med Heimdal visar att Heimdal inte skiljer sig något nämnvärt från IOGT:s linje på riksnivå. Önskvärt hade varit att ta in mer av det arkiverade materialet från logen för att kunna ge mer tyngd åt undersökningen. Det hade också varit intressant att göra en jämförelse med övriga loger i Jönköping.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-29408 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Olsson, Josefine |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds