<p>Abstract</p><p>Från och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier eller</p><p>värdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS</p><p>36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivas</p><p>av löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ett</p><p>nedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som</p><p>förväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdet</p><p>med tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet och</p><p>nettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.</p><p>Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet om</p><p>den representerar en stor andel av företagets totala tillgångar. Nedskrivningstestet utgör</p><p>följaktligen en viktig del i värderingsprocessen, eftersom felaktig redovisningsinformation</p><p>kan vilseleda investerare och andra intressenter. En tidigare undersökning visar att många</p><p>företag brister med avseende på de upplysningskrav som ska lämnas angående testet.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka och analysera nedskrivningstest av goodwill samt ur</p><p>ett revisorsperspektiv beskriva de eventuella problem som uppstår i själva</p><p>granskningsprocessen.</p><p>För att uppfylla syftet ligger ett hermeneutiskt synsätt till grund för undersökningen. Vidare</p><p>har en abduktiv ansats samt en kvalitativ metod valts, eftersom teori och empiri undersökts</p><p>växlande och syftet är att beskriva och förklara ett fenomen. Uppsatsens empiriska material</p><p>har samlats in genom intervjuer med tre respondenter som alla är verksamma inom IFRS samt</p><p>en dokumentstudie av åtta företags årsredovisningar.</p><p>Resultatet av min undersökning visar att det svåraste med revisorns granskning utav</p><p>nedskrivningstest, är att bedöma rimligheten i de antaganden som företaget har gjort. Likaså</p><p>försvåras granskningen vid förekomsten av synergieffekter, när goodwillposten ska fördelas</p><p>per kassagenererande enheter. Vad gäller upplysningskraven har det generellt skett en viss</p><p>förbättring i de undersökta företagen. Informationskraven som berör kassagenererande</p><p>enheter och återvinningsvärde efterföljs i samtliga av de granskade bolagen, medan</p><p>tillväxttakten är det upplysningskrav som innehåller flest brister. Om nedskrivningstestet</p><p>utförs på ett korrekt sätt bör det enligt studien ge en mer rättvisande bild av företaget, men då</p><p>nedskrivningsprövningen bygger på delvis subjektiva antaganden, som många gånger är svåra</p><p>att rimlighetsbedöma, kan utfallet bli ett annat i praktiken. Avslutningsvis visar</p><p>undersökningen att standarden fortfarande medför vissa tolkningsproblem. I dagsläget finns</p><p>ingen myndighet som kan utfärda sanktioner när inte bestämmelserna följs, vilket innebär att</p><p>både kvaliteten på testets utförande och mängden information varierar mellan olika företag.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-1113 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Nyström, Anna |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0013 seconds