Syfte: Tidigare hållbarhetsredovisning anses ha problem med frånkoppling av finansiella och icke-finansiella strategier, vilket IR avser att lösa. Studier som gjorts visar att IR implementerats oproportionerligt, samt att rapporter som benämns som integrerade, påvisat låg IR-nivå. En möjlig förklaring är dålig förståelse av detta förhållandevis nya begrepp. Stora skillnader i IR-nivå gör det svårt att få en tydlig bild av den faktiska implementeringen av IR. Syftet för denna studie är att kartlägga IR-nivån bland stora svenska företag som benämnt sina årsredovisningar som integrerade, samt att ge praktiska exempel utifrån IR-ramverket. Slutligen används legitimitetsteorin och greenwashing för att förklara resultatet. Metod: Studiens process har varit abduktiv, och en kvalititativ strategi har anammats. Designen för studien är tvärsnitt. Empirin har samlats in genom kvalitativ innehållsanalys av 14 svenska företags årsredovisningar, valda genom ett målstyrt urval. Därefter har data insamlats och analyserats med hjälp av ett kodningsschema som i sin tur har utgått från den normativa referensramen. Datan har sedan presenterats i tabell, samt narrativt. Resultat och slutsats: Studien har visat att de undersökta företagen påvisar en ojämn IR-nivå, där företagen lyckats bäst inom strategiskt fokus och framtidsorientering, medan en lägre nivå uppnås inom väsentlighet och kopplingar mellan information. Detta kan bero på otillräcklig spridning av IR-ramverket och/eller greenwashing. Kartläggningen visar därmed att de flesta rapporter snarare är blandade än integrerade. Förslag till fortsatt forskning: För att fånga upp huruvida omvandlingsfunktionen är en del av företagens IR, föreslås en kvalitativ fallstudie av enstaka företag. Vidare hade det varit intressant att göra en longitudinell studie för att se hur företagens IR-nivå förändras över tid. Uppsatsens bidrag: Studiens viktigaste bidrag är att genom kartläggningen ge praktiska exempel för företag att beakta, samt att fylla kunskapsgapet som finns kring implementering av IR i svenska företag. / Aim: Sustainability reporting is considered to have problems with a disconnection of financial and non-financial strategies, which IR intends to solve. Previous studies show that IR has been implemented disproportionately, and that the reports referred to as integrated, demonstrated a low IR-level. A possible explanation is a poor understanding of the relatively new concept. Large differences in the IR-level makes it difficult to get a clear picture of the actual implementation of IR. The purpose of this study is to identify the IR-level of large Swedish companies who self-declared their reports as integrated, and to provide practical examples on the basis of the IR framework. Finally, legitimacy theory and greenwashing is used to explain the results. Method: The process of the study has been abductive, and a qualitative strategy has been adopted. The design of the study is cross-sectional. The empirical data were collected through qualitative content analysis of 14 Swedish companies’ annual reports, selected through a purposive sample. Subsequently, data was acquired and analyzed using a coding frame, based on the normative framework. The data have been presented in tables and in narratives. Result & Conclusions: The study has shown that the companies indicate an uneven IR level, where companies have been most successful in strategic focus and future orientation, while a lower level is achieved within materiality and connectivity of information. This may be due to inadequate diffusion of the IR framework and/or due to greenwashing. The mapping thus shows that most reports are mixed rather than integrated. Suggestions for future research: To capture whether the transformation function is part of the companies’ IR, a qualitative case study of individual companies is proposed. Furthermore, a longitudinal study to see how the companies IR-level changes over time would be interesting. Contribution of the thesis: The most important contribution of the study is that the mapping provides practical examples for companies to consider, as well as filling the knowledge gap existing regarding the implementation of IR in Swedish companies.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-21868 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Andersen, Caroline, Eneqvist, Maria |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds