De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning. Menfrågan är om dessa är tillräckliga för att ge en rättvisande bild av bolagen.Syftet med studien är att, sett utifrån revisorns perspektiv beakta om granskningav hållbarhetsredovisningar borde lagstadgas eller om dagens riktlinjer ger enrättvisande bild av bolagen.Författarna har valt att bygga studien på en kvalitativ metodansats då de har föravsikt att erhålla en djupare förståelse i ämnet. Genom semistruktureradeintervjuer med personer från fyra revisionsbyråer, har författarna insamlatempirin. Då det många gånger är revisorer som granskar bolagenshållbarhetsredovisningar, och uppsatsen utgår från deras perspektiv, harintervjuer endast genomförts med revisorer.Studien har lett författarna till slutsatsen att, obligatorisk granskning avhållbarhetsredovisningen inte bör lagstadgas då många bolag inte har fulltutvecklade och mogna för granskning. Att granska ett sådant bolag skulle varaobefogat och kosta för mycket. Viktigt är att nyttan överstiger kostnaden för attdet ska vara relevant att upprätta redovisningen. Det går och är möjligt att ge ennågorlunda rättvisande bild utifrån dagens riktlinjer. En granskning torde dockge en mer trovärdig och rättvisande bild utifrån intressenternas synvinkel, dåinformationen är bestyrkt från en oberoende part. Viktig är också att påpeka attäven då bolagen blir granskade, bestämmer de fortfarande vilka delar som skagranskas eftersom t ex viljestyrkan inte kan granskas. / Uppsatsnivå: C
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-18624 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Landström, Charlotte, Sanneborn, Camilla |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Kandidatuppsats, ; 2007KF42 |
Page generated in 0.0025 seconds