Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-1172 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Buhre, Helena |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Högskolan i Halmstad/Sektionen för lärarutbildning (LUT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds