Denna studie ämnar att beskriva hur kapacitetsbristen i elnätet påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen av centrala Uppsala. Kapacitetsbristen medför att elöverföringskapaciteten begränsas, vilket är en samhällsutmaning vars konsekvenser kan bli svåra om den inte hanteras. Kapacitetsbristens konsekvenser och hur utmaningen hanteras undersöktes med en Mixed Method Research metodik. Syftet var att beskriva hur kapacitetsbristen påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen med hjälp av data och de inkluderade aktörerna. Dessutom var ämnade den kvalitativa studien att ge förståelse för hur aktörerna bildat samarbeten för att hantera kapacitetsbristen och hur det påverkat resiliensen i Uppsala. Resultaten visade att expansionen och hållbarhetsarbetet har gått som planerat hittills. På grund av kapacitetsbristen går däremot elektrifieringen långsammare än planerat vilket påverkar i vilken utsträckning framtida hållbarhetsmål kan nås. Det finns även signaler om att en ökad expansion fram till 2030 kan bli problematisk. Vidare har kapacitetsbristen hanterats genom fler initiativ till samarbeten mellan aktörerna vilket har ökat resiliensen i centrala Uppsala. Det innebär att staden som system kan återhämta sig och anpassa sig efter kapacitetsbristen bättre än vad den kunde när kapacitetsbristen uppdagades. Detta är ett resultat av både tekniska åtgärder och mänskliga faktorer som ökad inkludering och kommunikation mellan centrala aktörer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-446667 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Arvidsson, Maria |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0017 seconds