The Swine flu (H1N1) erupted in 2009 and wasquickly spread over the world and developed into a pandemic, with a great threat against people’s health. It was soon discovered that the H1N1–virus had a different character than the seasonal flu, since it especially affected younger individuals and the consequences from the disease were expected to be more severe. In Sweden it was decided to provide a free of charge vaccination against the H1N1-virus, and the Swedish vaccination ratiobecome relatively high compared to other countries. This thesis studies what factors affected the Swedish population´s decision to take the flu shot against the H1N1-virus in 2009. This is done by a statistical study with a logistic regression analysis, which is conducted on secondary data. The results show that the probability of vaccination against H1N1 increases if the individual is over 60 years, and increases with growing income. The results also show that women have a higher vaccination propensity than men. In contrast, there’s no association between vaccination against H1N1 and the level of health or education level. As the results were not entirely consistent in comparison with theories and previous studies, it can be concluded that it is difficult to determine how different factors actually affected the individuals’ vaccination decision against H1N1. Possibly,it depends on the specific and extreme circumstances with regard to H1N1. Therefore, it may be difficult to predict how individuals will behave in the case of future pandemics. / Svininfluensan (H1N1) bröt ut 2009 och spred sig snabbt över flera länder i världen med utveckling till en pandemi, vilket utgjorde ett stort hot mot människors hälsa. Det konstaterades snart att H1N1 var av en annan karaktär än säsongsinfluensan, då den framförallt drabbade yngre individer och konsekvenserna av sjukdomen förväntades vara allvarligare. I Sverige beslutades att befolkningen skulle erbjudas en kostnadsfri vaccinering och den svenska vaccinationstäckningsgraden blev relativt hög i jämförelse med många andra länder. Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkade svenska befolkningens beslut om vaccinering mot svininfluensan under 2009. Detta görs genom en statistisk undersökning i form av en logistisk regressionsanalys som utförs på sekundärdata. Resultaten visar att sannolikheten för vaccinering mot H1N1 ökar om individen är över 60 år, samt ökar med en stigande inkomst. Resultaten visar också att kvinnor har högre benägenhet att vaccinera sig än män. Däremot förekommer inget samband mellan hälsonivå eller utbildning och vaccinering mot H1N1. Då resultaten inte var helt konsistenta i jämförelse med teorier och tidigare studier, kan konstateras att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkade individers vaccinationsbeslut mot H1N1. Möjligtvis kan detta bero på de särskilda och extrema omständigheter som rörde H1N1. Utifrån detta kan det bli svårt att förutse hur individer kommer resonera och agera inför eventuella framtida pandemier.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-14512 |
Date | January 2012 |
Creators | Altersved, Sofia, Mäkelä, Elin |
Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0062 seconds