Hydrological models are used widely and they demand for multiple input variables and observations. One of those variables is Manning’s roughness coefficient. In the current literature the variability of the coefficient poses an unknown uncertainty. This study examines a small river channel located in central Sweden, and aims to determine the variability and uncertainty of the roughness coefficient during diverse vegetation conditions within the channel. During multiple field visits to the location, slope, water level and cross-section examination is performed. With numerical simulation, discharge and roughness coefficients are obtained. With the hydraulic model (HEC-RAS), stage-discharge rating curves are produced and extrapolation is applied to obtain high flows. Manning’s roughness coefficients and their uncertainties are assessed by two different approaches. Determining the coefficient in a simplified sensitivity analysis by using Manning’s equation and calibrating HEC-RAS while applying Mean absolute error (MAE) calculation. The calculated roughness coefficients presents higher range when using Manning’s equation (summer vegetation conditions – 0.2, winter vegetation conditions – 0.095). On the contrary MAE provides values closer to each other (summer – 0.15, winter – 0.11). The obtained results indicate a high variance between summer and winter vegetation conditions, producing 38 cm water level differences during high flows using Manning’s equation and 6 cm difference using the calibration of the model in HEC-RAS. These results confirm that the roughness coefficient cannot be assumed to be constant throughout different seasons as had been assumed widely when applying hydrological modelling. Throughout the study innovative approaches and methods (e.g. back-calculating from Manning’s equation and calibrating HEC-RAS based on observed water levels) are used in order to determine the consequences of ignoring the variability of the roughness coefficient. Due to the study, one can derive that vegetation needs to be considered in having an important impact on the varying roughness coefficient value and it cannot be left as a constant value within hydrological models. / Hydrologiska modeller är vanligt förekommande för bestämning av vattenföringsprognoser, och kräver ett flertal indata variabler och observationer. En av variablerna är Mannings råhetskoefficient, som orsakar en okänd felmarginal i den hydrologiska modellen. Den här studien syftar till att avgöra osäkerheten av felmarginalen samt variationen av Mannings råhetskoefficient. Det görs genom att undersöka en liten bäck i centrala Sverige vid olika vegetationstillstånd. Flera fältundersökningar genomfördes där tvärsnittsmätningar, vattennivå och hydraulisk gradient bestämdes. Från numerisk simulering kan flöde och råhetskoefficienten kalkyleras. Genom den hydrauliska modellen (HEC-RAS) fås ratingkurvor för vattennivå och flöde, där extrapolering görs för de högre flödena. Mannings råhetskoefficient och dess osäkerhet undersöks med två olika tillvägagångssätt. Den första metoden bygger på att använda Mannings ekvation. Den andra metoden bygger på att först genomföra en kalibrering i HEC-RAS och sedan använda kalkylering av medel-absolut-avvikelse, ”Mean absolute error” (MAE). Råhetskoefficienten beräknad med hjälp av Mannings ekvation ger större spridning (sommar – 0.2, vinter – 0.095) än vid användning av MAE beräkning (sommar – 0.15, vinter – 0.11). Resultatet visar en stor skillnad mellan så kallad vinter och sommar vegetation. Skillnaden i vattennivå är 38 cm vid användning av första metoden och 6 cm vid användning av den andra metoden. Resultaten från den här studien visar att råhetskoefficienten inte kan antas vara stabil under olika säsonger, vilket antas vid hydrologisk modellering. Innovativa metoder, så som bak-kalkylering från Mannings ekvation och kalibrering i HEC-RAS baserad på observerade vattennivåer har används för at bestämma utvärdera konsekvenserna av att ignorera variationen av råhetskoefficienten vid modellering. Den här studien visar att variationen av råhetskoefficienten påverkas av vegetationsförhållandet och att koefficienten inte kan antas konstant för korrekt modellering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-325356 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Plakane, Rūta |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 ; 405 |
Page generated in 0.003 seconds