Trycksår är ett förekommande problem inom den kirurgiska omvårdnaden som leder till ökade vård- och samhällskostnader samt ett ökat lidande för patienten. Det är av stor vikt att vårdpersonalen arbetar förebyggande för att motverka uppkomsten av trycksår samt att i god tid upptäcka om ett trycksår har uppstått. Syftet med denna studie var att undersöka trycksårsincidens efter långvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksåren uppstår och om de kunde kopplas till riskfaktorer. Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign för att resultatet skulle kunna användas i den peroperativa och postoperativa omvårdnaden. Hudkostymen inspekterades två gånger postoperativt på tjugoen patienter. Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksår efter operation och det vanligaste förekommande området var hälarna. Ingen skillnad mellan dem som utvecklade trycksår och dem som inte utvecklade trycksår kunde hittas deskriptivt. Sammanfattningsvis, trots att det förekommer ett förebyggande arbete är trycksårsincidens hög på den här patientgruppen. Mer kunskap och kvalitetsutveckling inom området behövs. En ökad medvetenhet om vilka hudområden som är mest utsatta och hur vårdpersonalen kan arbeta för att avlasta dessa områden bör kunna bidra till att trycksårsincidensen sjunker. / Pressure ulcers are a common problem in the surgical care that leads to increased health and social costs and increased suffering for the patient. It is very important that caregivers take preventive measures to counter the occurrence of pressure ulcers and the timely detection of a pressure ulcer. The aim of this study is to investigate the incidence of pressure ulcers after prolonged neurosurgical surgery and identify where the pressure ulcers occur. The method chosen was a quantitative prospective kohortstudydesign to the result could be used in the perioperative and postoperative care. The skin was inspected twice postoperatively at twenty-one patients. The result of this study shows that 76 % of the participants had pressure ulcers after surgery and the most common area where the heels. No difference between those who developed pressure ulcers and those who did not develop pressure ulcers could be found descriptive. Although there is a prevention of pressure ulcer the incidence is still relatively high in this patient population. More knowledge and quality in the area is needed. An increased awareness of the skin areas that are most vulnerable and how caregivers can work to relieve these areas should be able to contribute to pressure ulcer incidence drops.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-253478 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Tholin, Fredrik, Lindner, Emelie |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds