Prisutvecklingen på bostäder har under en längre tid växt i en snabbare takt än inkomstutvecklingen. De bakomliggande faktorerna till prisutvecklingen har varit sjunkande bolåneräntor samt ett bostadsbyggande som understigit befolkningstillväxten. Till följd av låga räntor har allt fler svenska hushåll efterfrågat en högre belåningsgrad samt skuldkvot, vilket inneburit samhällsrisker för den svenska ekonomin. För att hämma en fortsatt prisutveckling har flera kreditregler införts. Med bakgrund av nuvarande kreditregler samt en hyresmarknad som kännetecknas av allt längre kötider har inträdesbarriären till bostadsmarknaden blivit än mer ansträngt för unga vuxna samt förstagångsköpare. Vi har i vår studie jämfört och utvärderat ett statligt garanterat startlån och Boligsparing For Ungdom som eventuella åtgärder som underlättar bostadssituationen för unga samt förstagångsköpare. Genom semi-strukturerade intervjuer med personer verksamma inom finansiella aktörer samt egna kalkyler har vi ställt dessa förslag mot varandra med hänsyn till dess effekt, kostnader, sparhorisont och socioekonomiska effekter. Resultatet visar att en svensk BSU-variant skulle ge många unga ett starkt incitament att spara i en mindre riskfylld sparform samt bidra till positiva samhällseffekter med en större sparmedvetenhet. Problemet är att effekten är låg i jämförelse med startlånet samt att stora skattesubventioner blir riktade mot samhällsgrupper som har möjlighet att spara. Med detta i åtanke kan ett bosparsystem förvisso vara ett åtgärdsverktyg för att sänka ungas tröskel in till bostadsmarknaden, men att fler lösningar krävs för en lösning på dagens bostadssituation. / The price development on residential housing has for a long time surpassed the growth rate of income in Sweden. A drop in mortgage rates and a construction deficit to population growth are the main underlying reasons for higher housing prices. As a result of low interest rates, Swedish households are significantly becoming more and more leveraged, leading to potential risk elements to the Swedish economy. To curb further price increases new credit rules have been implemented on housing. Due to current credit regulation and a rental market out of balance with long queue times, the access to the housing market is getting out of sight for young adults and first-time buyers. In our study we have examined and compared a government guaranteed second mortgage and the Boligsparing For Ungdom as potential actions to help the situation for young adults and first-time buyers. We have by conducting semi-structured interviews with financial institutions and our own calculations, compared these two options against each other in terms of their effect on saving horizon, costs and socioeconomic implications. The result of the study shows that a Swedish BSU-system would give many youngsters a strong incentive to save in a safe savings form and add positive effects to society with a greater awareness on the importance of savings. The downside with BSU is that it has a lower effect compared to the second mortgage and that large tax subsidies will be aimed towards society groups that already have the ability to save money. Although many more options are needed to solve the current housing situation, a house savings program such as Boligsparing For Ungdom can still be a good tool to reduce the entrance barrier for youngsters.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-314792 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Henriksson Olofsson, Olivia, Karlsson, Robert |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22419 |
Page generated in 0.0032 seconds