Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att enligt socialsekreterarna kommer anmälan om skolvägran oftast från skolan och att socialsekreterarna upplever det som om anmälan görs i ett sent skede. Om inte den sociala utredningen visar att skolvägran orsakats av sociala brister hos eller kring den unge, anser socialsekreterarna att det inte ligger inom deras arbetsområde. Ofta förekommande insatser vid skolvägran har varit familjebehandling och kontaktperson. Socialtjänsten samarbetar ofta med barn- och ungdomspsykiatrin och med skolorna när barn och ungdomar skolvägrar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-1338 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Bohman, Peter |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds