One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-42959 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Andreasson, Fredrik, Mårtensson, Johan |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds