Humanity faces challenge to satisfy its growing energy demand while simultaneously transitioning into a sustainable society. Reducing carbon emissions from the industrial and transportation sector are met with difficulties. To help decarbonisation efforts EU members like Sweden have recognised the use of hydrogen as a viable solution. In 2021, Sweden laid out its national hydrogen strategy, containing desires to out-phase fossil-based hydrogen production with new sustainably alternatives. The question is whether Sweden has any prospect of domestically producing hydrogen in the future. The purpose of the thesis is to lay out what hydrogen producing techniques could have a future prospect in Sweden, basing their performance on the amount of carbon emitted and energy consumption in a lifecycle perspective. To fulfil the thesis’ purpose, a literature review, and a comparative lifecycle assessment study that covers cradle-to-gate was conducted. The literature study indicates that several mature options for producing hydrogen exists today and several upcoming techniques could be available in the future. Techniques recognised as mature today covers several process categories: steam reforming, gasifier, electrolyser, biolysis, and thermochemical hybrid. Techniques that progressed to the LCA study were thermochemical techniques SMR (steam methane reforming) and CG (coal gasification), and electrolysers ALK (alkaline), PEM (proton exchange membrane), and SOEC (solid-oxide electrolyser cell). The techniques’ performance were tested in four scenarios: one in the present and three in the future. The Present scenario indicates that electrolysers were more benign towards global warming impact category than the thermochemical tehcniques’. The future scenario indicates that depending on the scenarios, electrolysers performed either better or worse regarding global warming impact category compared to SMR and SMR with CCS. Regardless of scenario, the LCA study indicates that a shift in burden from climate change to other impact categories could occur by replacing thermochemical techniques with electrolysers. In conclusion, with the condition set for this thesis, Sweden has a future prospect for domestic hydrogen production, where more environmental benign techniques like electrolysers are possible. It is up to relevant stakeholders to decide whether possible shift in burden is acceptable. / Mänskligheten står inför behovet av att behöva tillgodose sitt växande energibehov samtidigt som transaktionen till ett hållbart samhälle pågår. Minskandet av koldioxidutsläpp från industri- och transportsektorn har mötts med svårigheter. För att minska koldioxidutsläppen har EU medlemmar däribland Sverige accepterat användandet av vätgas som en lösning. 2021 lade Sverige fram sin nationella vätgasstrategi vars innehåll indikerar på en önskan att ersätta nuvarande fossilbaserad vätgasproduktion med hållbara alternativ. Frågan blir ifall Sverige har förutsättningar för inhemsk vätgasproduktion i framtiden. Syftet med examensarbetet är att presentera vilka vätgasproducerande tekniker som har framtida förutsättningar i Sverige, baserat på deras prestanda gentemot koldioxidutsläpp samt energikonsumtion i ett livscykelperspektiv. För att uppnå syftet med examensarbetet har en litteratur- och komparativ LCA studie som täcker vagga-till-port utförts. Litteraturstudien indikerar att ett flertal mogna tekniker för att producera vätgas existerar redan idag och att ett flertal tekniker kan komma att vara tillgängliga i framtiden. Tekniker som anses vara mogna idag tillhör flera processkategorier: ångreformering, förgasning, elektrolys, biolys samt termokemisk hybrid. Tekniker som fortsatte vidare till LCA studien var termokemiska tekniker som SMR och CG, samt elektrolysörer ALK, PEM, och SOEC. Teknikernas förmågor testades i fyra scenarion: en i nutiden och tre i framtiden. Den nutida scenariot indikerar att elektrolysörerna är mer gynnsam mot klimatförändring jämfört med termokemiska tekniker. De framtida scenarion indikerar att beroende på elmix kan elektrolysörerna vara antingen gynnsamma eller missgynnande gentemot global uppvärmning. Oavsett scenario indikerar LCA studien potential till skifte i börda från global uppvärmning kategorin till andra kategorier om ersättandet av terkmokemiska tekniker med elektrolysörer sker. Sammanfattningsvis, med de inställningar som examensarbetet utgick ifrån har Sverige förutsättningar för inhemsk vätgasproduktion, varav hållbara alternativ som elektrolysörer är möjliga. Det är upp till relevanta aktörer att bedöma utifall skiftandet i börda är acceptabla.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-310317 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Tannoury, Fredrik |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 2225 |
Page generated in 0.0023 seconds