Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys. Teorier som använts i analysen grundar sig i agenda-settingteori och i nyinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att familjecentraler som idé är omtolkningsbart vilket resulterat i en omfattande översättningsprocess. I den processen har socialtjänstens roll varit decimerad, vilket avspeglas i det utrymme som socialtjänsten ges på familjecentralerna där deras roll definieras av andra professioner än de själva. Det som gör att familjecentralerna kommer att etableras är en kritik mot och från barnhälsovården rörande relationen med socialtjänsten. Detta ackompanjeras av en ökad oro för föräldraskapet samt ökade krav på billigare och bättre verksamheter inom den offentliga sektorn. Dock får familjecentralsetableringen ett abrupt avbrott i och med att studier lyfts fram som indikerar att det finns bristande kunskaper rörande familjecentralernas effekt, vilket skapar hinder för nyetableringar. Detta medför inte att befintliga familjecentraler läggs ner vilket kan förstås i att familjecentralspolicyn visar en hög grad av institutionalisering, en stark förgivettagen tro på familjecentralerna, där dessa upphör att behöva legitimeras i form av problemadressering och resultat. / This bachelor thesis focuses on the establishment process of family centers in Jönköping municipality, Sweden. The purpose of this case-study is to examine on which terms the establishment of family centers can be understood aiming for the creation of in-depth knowledge about establishment processes in social work. Data has been collected via semi-structured interviews and via open records. The data has been analyzed via ad-hoc analyses inspired by cases study analyses. Theoretical framework used in the study is Kingdon’s agenda setting theory and neo-institutional organization theory. The study presents that family centre policy is highly interpretable and therefore has been a case of policy translation, which has resulted in a decimated part for the social services in the family centers, highly defined by other professions. The establishment of family centers is a result of a critique aimed against and from the child health care services, accompanied with an increased worry for parenthood and demands for more economically efficient function within the public sector. The process is interrupted by studies that indicate insufficient knowledge about the efficiency of the family centers. However this doesn’t result in closure of family centers because the function has reached a high degree of institutionalization, where it is legitimized by presumptions and beliefs rather than results and problem addressing.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-15610 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Kalin, Torbjörn |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds