Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige. Trots det, samt att reglerna för hur goodwill ska hanteras är i stort sett identiska, är det ändå stora skillnader mellan länderna med avseende på nedskrivning. Syfte: Syftet med studien är att förklara de förhållandevis låga nedskrivningar av goodwill som gjorts bland noterade företag på Stockholmsbörsen under år 2008 samt att förklara hur svenska företag resonerar kring goodwill. Genomförande: Studien omfattar en genomgång av årsredovisningar för åren 2007-2009 upprättade av samtliga noterade företag på Stockholmsbörsen, varigenom uppgifter samlats om bolagens goodwill och nedskrivningar etcetera. Till det har intervjuer gjorts med sex olika företag samt med tre experter. Resultat: Studien har lett fram till ett antal möjliga förklaringar till de förhållandevis låga nedskrivningarna i Sverige under år 2008. Den främsta förklaringen tycks dock ligga i att det finns en brist på granskning av noterade företag i Sverige. Goodwill och nedskrivningsprövning verkar inte vara något som bolagen vill lägga någon vidare tid och energi på, för att värderingen ska göras på ett tillförlitligt sätt. Ett sådant synsätt skulle med all rimlighet ändras om de svenska företagen stod under övervakning i en större utsträckning, så som amerikanska bolag gör. På så sätt kan en felaktig hantering av goodwill leda till konsekvenser för företagen, vilket pressar dem att tillämpa gällande regler så som det är tänkt. / Background: Since January 1st 2005 all public companies in Sweden must apply the international rules IFRS in their annual reports. That means that goodwill is no longer amortized with the same amount every year over its useful life, but is instead considered to have an indefinite life and should be tested at least annually for impairment. Due to this rule transition, the rules for accounting in Sweden have converged with the international rules and one aim is to increase the comparability between companies in different countries. A study made by Gauffin and Thörnsten (2010) showed that the impairments made by American public companies composed by 30 percent of the total value of goodwill in 2008, while the corresponding percentage in Sweden the same year was only 1,5. 2008 was the year when the financial crisis began, which affected companies in both the US and in Sweden. Despite of that, and that the rules for goodwill accounting are basically the same, there is still a significant difference between the two countries in regard to impairment charges of goodwill. Aim: The aim of this study is to explain the relatively low impairment charges of goodwill among companies listed at Stockholmsbörsen in the year of 2008, and to explain how Swedish companies view on goodwill. Completion: This study includes a review of the annual reports for 2007-2009 from all companies listed on Stockholmsbörsen, where data related to the companies goodwill and impairment tests has been collected. Also, interviews have been done with six different companies and three experts. Results: The study has generated several possible explanations for the relatively low impairment charges in Sweden in 2008. The main explanation seems to be related to the fact that there is a lack of scrutiny for public companies in Sweden. Goodwill and impairment test is something that the companies doesn´t want to put much time and effort into, in order to make a reliable valuation. This behaviour would most reasonably change if the Swedish companies were more scrutinized, like the American companies are. In that way, an inaccurate valuation of goodwill would lead to consequences for the companies, which pressures them to apply the rules as it is supposed to.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-58520 |
Date | January 2010 |
Creators | Andersson, Emilie, Johansson, Louise |
Publisher | Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Företagsekonomi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds